Fredag

Agilityträning –

Lördag

Lydnadskurs för Mona Kjernholm –

Söndag

Sju glada hundar på promenad i Snogeholm –

Alice 3D- versionen –

Måndag

Fortsätter med Shutter Island ikväll

Man fick sådana där schyssta brillor på bion…

Alltså vi bor bra men man kan ju drömma lite…Och oj vad jag suktar efter gården vid hål 17, alltså den ligger bredvid hål 17 på golfbanan där jag går dagligen.

Jag kan verkligen föreställa mig hur mycket mina hundar kommer njuta av den parkliknande tomten och för att inte tala om den fina dammen i parken . Huset är inte så dumt det heller, sedan är det fortfarande cykelavstånd till Malmö. Tyvärr är stället inte till salu och om det skulle bli till salu så har jag en liten, liten känsla av att det är utanför vår ‘price range’. Önskar jag vore en Zlatan så jag bara kunde knacka på och lägga ett bud som de inte kunde motstå…

Japp, dessa ingredienser förgyllde gårdagskvällen.  Malmö ♥ falafel = sant !

Fox-Susanne hade kommit på den eminenta idén att vi skulle gå en föreläsning med Tomas Fogdö. Jag tycker det var en bra föreläsning, helt i linje med hur jag skulle vilja utvecklas. Förläsningen hette ‘Att göra det omöjliga möjligt’ och handlade frågor som ‘Vad är det som krävs för att bli världens bästa i sitt gebit?’ och ‘Hur skapar vi mål och hur når vi dem?’.

Problemet med mental träning är att det låter så bra men är så jäkla svårt! Jag känner att det är så djupt rotat i min natur att vara på ett visst sätt att det typ blir en kapprustning mellan förnuft och känsla, total avsaknad av samarbete. Okej, det där lät lätt schizofrent. För att ta ett exempel, när jag och Tux kvalade till VM så visste jag att förnuftsmässigt att jag hade kvalat, jag hade inte rånat någon annan på platsen. De hade samma chans som jag att ta sig dit och den här gången lyckades jag bättre än många andra. Men känslan var inte alls densamma och prioriteringsgången i min hjärna tycks vara att känslorna styr nästan hela tiden. En knapp där man kunde välja hjärnhalva hade varit på sin plats.

Kvällens roligaste var nog när han frågade publiken vad man lärde sig mest av; framgångar eller misstag?

Det var verkligen en helt överlägsen majoritet som trodde man lärde sig mest av sina misstag, rätt intressant tycker jag. Hundtränaren i mig sa att man lär sig mest av framgångar och det var även det som Tomas sa.

Jag har inte helt övergått till det digitala utan kör fortfarande vanlig papperskalender. Igår fick jag ett ryck och beställde en personlig fotokalender från Photobox .

Lilla loppan fick pryda omslaget:

Tux fick pryda baksidan:

Sen är det en bild för varje veckouppslag:

Till vissa bilder har jag skrivit in små tänkvärda citat :

Soluppgång, äntligen en dag med sooooool!

Tux har hittat en golfboll som han biter sönder (med tillåtelse från mig).

Här är min agilityhall då, det är en väl bevarad hemlighet . Den har även en liten, liten gäststuga som ni ser där bredvid. Okej, det är ingen agilityhall men det kunde ha varit, jag vet faktikst inte vad det är. Dammen bredvid är vilketfall hundarns plaskdamm .

När jag står där och fotograferar min agilityhall så dyker det helt plötsligt upp en nakenbadare på Kvarnby riviera! Det är liten, liten sandstrand och så har de bastu i den lilla stugan bredvid bryggan . Jag kanske skulle söka jobb som paparazzi?

Vi har ytterligare en riviera i Kvarnby, den har ingen bastu utan man får nöja sig med en parkbänk. Det händer att Kvarnbyligisterna håller till här på kvällarna och tar sig ett dopp, fast för det mesta håller ligisterna till i den lokala rondellen….that’s where the action is in Kvarnby.

Allt mitt hopp står till fredag….

Jag har under en vecka kört tandpasta från Aptus/Orion Pharma, säljs under namnet Bucadog på lilla Loppan. Ozzy har haft dålig andedräkt trots att han inte har tandsten i någon större omfattning (Robert tar bort den). Det verkar faktiskt som denna pasta fungerar bra, inte alls så farligt längre . Det är himla enkelt att applicera, man bara lägger sträng längs med tandköttet under läppen på vardera sida varje dag. Ozzy tycker det är gott så han tycker inte att det jobbigt på något sätt. Smidigt!

Jag vet inte om jag är först att ‘outa’ mig men vi skall ha tillökning som just nu går under tilltalsnamnet Wii . Det är en fyrbent tillökning , ja under förutsättning att allt flyter på som det skall, de är ju bara ett dygn gamla. Det är en kille från kullen som Eva tar på Annas Flaxa. Kanonbra och det känns pirrigt, spännande, skräckblandad förtjusning är nog det ord som beskriver det bäst.

Border Collie var inget jag hade gått och väntat eller planerat. Jag har läääänge kikat på olika Kelpiesar och var helt inne på det men jag hade grymt svårt att hitta en kombination som gav den där magkänslan av att ‘jag vill ha’. Många fina hundar men det var hela tiden något som jag inte kände för. Jag hade till och med satt upp mig på instresselistan för en kull kelpievalpar som jag tyckte var trevlig, då hade jag liksom bestämt att jag var löjlig och kräsen. Men jag kände att jag hela tiden gruvade mig för diversesaker och det var inte ‘jag vill ha’ utan snarare ‘jag får väl ta’. Efter mycket funderande hit och dit så beslutade jag mig för att jag skulle hoppa av instresselistan och i samma veva dök kullen upp på Flaxa.

Jag kikat tidigare lite på Flaxa och gillat henne mycket, hon verkar väldigt lugn men helt på när det gäller, en hund som kan sortera intryck helt enkelt. Jag har till och med sagt att om jag skall ha Border Collie så skall jag ha den typen och då kan det ju inte bli bättre än att ta en valp från henne . När jag hade mailat Eva så kändes det väldigt rätt på många sätt och vis. Inte bara det att det var hundar jag gillar utan även att det faktiskt skall bli skoj att testa BC och allt vad det nu innebär.

Grabbarna Grus här hemma lär väl inte bli överförtjusta men de kommer nog lära sig att gilla honom. De är ju lite kinkiga med att släppa in nya i flocken men sen är de i gengäld väldigt solidariska. Tilltalsnamnet är som sagt inte besämt, vi har ju lite tid på oss att bestämma oss. Jag vill gärna ha ett namn på tre bokstäver och som är datorrelaterat. Är förtjust i Wii men funtar på det är lite jobbigt att i vardagen uttala dubbelv, det finns ju inte riktigt naturligt i svenska språket. Wii uppfyller ju annars kriterierna och så är det ju lite som ja på franska (oui), positivt och glatt och det gillar jag. Robert tycker inte att Nintendo Wii är något att hänga i julgranen så han säger att han skall kalla valpen för PS3 . Ja, spännande som sagt !

Förövrigt så går bloggen lite på halvfart för att jag har grymt mycket att göra på jobbet och i övrigt oxå.