Jag såg att någon hade kommenterat ett inlägg om svårigheterna med att träna RCs med “I feel you RC pain”…jamen, typ så känns det för mig :). När instruktörer försöker imponera med hur lätt de har tränat in RCs skakar jag bara på huvudet och känner att då är det inget för mig.. :).

Bug har varit rätt duktig men samtidigt jag är ändå orolig för jag tränar in saker som jag ångrar senare. Med Zap funderade jag inte så mycket på om det blev bakbensträffar eller framtassar, det har jag inte gjort med Bug heller förrän jag började den här RC-kursen jag går. Jag valde att backa lite i träningen inför kursen och det fick Bug att växla till att dunka framtassarna i targeten. Men nu kör vi på balansen, hela eller delar, vilket har gjort det bättre. Ibland om han inte får belöning så växlar han över till att hoppa in position för att vara säker på att träffa. Just nu funderar jag på om det är baksidan av att använda target, att de kan bli väl fixerade vid att träffa tageten och som resultat får jag ett beteende som jag inte vill ha. Hur som haver känner jag att targeten hjälper mig att hålla kriterie bättre, det är inte perfekt men bättre än utan. Min tanke är att sedan använda ett band eller något som markering för att hålla kriterie även utan target.

Detta är från igår och det är också första gången jag “joggar” samtidigt som han är på balansen.