Jag och Zap går en nosework-kurs. Vi har nu gått hälften av gångerna och jag måste erkänna att jag ännu inte är helt betuttad :). Men det är trevligt och jag tycker Zap (och även de andra i hushållet, Robert borträknad ;)) börjar fatta vad det går ut på.

Under de senaste två gångerna har jag verkligen fått bita ihop för att hålla tyst. Det är en hund på kursen som klassas som lat, både av instruktör och av dess ägare. Omotiverad och lat. Jag ser dock något annat och tycker det är så förbaskat orättvist mot denna hund. Varje gång hunden kommer ut från det område vi sitter i så ser jag en hund som är glad för att just han skall få göra något men han har inte en aning om vad det är han skall göra. Han försöker men givetvis misslyckas han då han inte vet vad han skall göra. Efter ett tag lägger han sig och vill inte göra något mer.

Det händer ganska ofta att folk betecknar Pep som lat för att han saknar intensitet och tryck. Pep är inte lat,  Pep är nog en av de mest arbetsamma hundar jag har haft. Han är den som snabbast reagerar på för lite jobb och blir rastlös. Pep vill göra saker, problemet med Pep är att det han inte har den intensitet i det han gör som vi önskar men det är inte likställt med att han är lat.

I Peps fall spelar det mindre roll, om folk vill tro att han är lat för att han inte springer så fort så är det deras problem men i den andra hundens fall (och säkert många hundar med honom) så är det direkt orättvist i mina ögon. Nej, han kommer säkert aldrig bli en hund som söker med stor intensitet men det innebär inte att han inte vill göra jobbet. Han är inte lat, han har inte fattat vad han skall göra och varje gång han försöker så får han jobba mycket längre än de andra hundarna utan att få något betalt. Låg intensitet är inte lathet, osäkerhet är inte lathet :(.

2 svar

  1. Uh, vad tråkigt! Kan du inte “råka” börja prata lite med ägaren o berätta att du har en hund som verkar vara lite lik o tipsa om hur du jobbat?

    Det är jobbigt det där när man är kursdeltagare… Jag har en gång sagt till instruktören på en kurs jag gick att om de inte anmäler en av de andra hundägarna för djurplågeri så kommer jag att göra det, jag är åxå instruktör och domare, fast inte i den grenen… Inte riktigt samma grej kanske, men det var besvärligt att vara där som “åskådare” och inte som den som hade auktoriteten.

  2. Konstigt att ens prata om “lat” i hundsammanhang tycker jag. Jag tror aldrig att jag ens tänkt tanken på att en hund är lat. Om man har en hund som inte vill saker på en kurs tänker jag mer på att matten/hussen inte har hittat det som hunden älskar i belöning, i aktivitet, i att jobba tillsammans med dem etc. Jag blir irriterad av att ens höra att en instruktör pratar med ägaren att hunden är lat 🙁 Om det är en ägare som vet allt detta och har alla verktyg och bra relation med den hunden så är det väl lätt för den ägaren att säga – X är jätteglad i detta men jag behöver få mer kunskap i hur jag ska belöna det jobb X gör så att X inte tappar sugen eller näh detta är inget som X tycker är kul vi får nog hålla på med något annat. Tycker som Åsa föreslog att du ska ta upp din egen erfarenhet och vad du ser 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.