Vad är det med den här lagkänslan/lagandan? Är det viktigt? Om man inte känner något speciellt inom denna avdelning skall man då skita i att ens söka landslag? Är jag inte lagspelare om jag känner att det inte är viktigt med lagkänsla. Alltså jag tycker det är viktigt att man är trevlig mot varandra, att man stöttar varandra så gott man nu kan och allt sådant. Är det det som är lagkänsla? För mig är det liksom bara sunt förnuft och en självklarhet. Det här med lagkänsla tycks vilket fall alltid var enormt viktigt så fort landslag kommer på tal.

Det är väl rätt självklart att det är svårt att prestera om man inte mår bra inom en grupp. Men ibland kan det vara så att man inte gillar att hänga i grupp hela tiden, att man inte gillar att göra saker i gruppen även om folk är schyssta, brister man i lagkänsla då.

Många hävdar att det är så viktigt för prestationen på stora mästerskap. Är det så viktigt….Jag tänker på alla idrottsmän som gått sin egen väg, Boklöv, Gunde och för att inte tala om kanotisterna Susanne och Agneta som verkligen var bittra fiender och sedemera tog OS-guld.

Ibland tror jag att lagkänsla är en efterhandskonstruktion. Om det gick bra, ja då hade man bra lagkänsla och gick det dåligt kan man alltid skylla på den bristande lagkänslan.

Jag är övertygad om att proffs kan skapa lagkänsla genom att lära folk hur de skall förhålla sig till varandra och underlätta så att folk inte blir tvingade att göra saker som de inte trivs med. Men i agilitysvängen, har vi sådan proffs, har vi folk har är utbildade inom detta? För om inte så är min erfarenhet att det faktiskt kan få motsatt effekt, att man hittar på saker som man tror är team building men som i realiteten inte alls är det. Det kanske är det för många men inte för några och då hamnar de utanför och anses som obekväma.

Som sagt, jag tror verkligen att man kan jobba på sin mentala inställning och att det kan lyfta ett lag eller en person men jag är också övertygad om att man kan stjälpa om man inte vet vad man pysslar med.

Jag kanske dessutom är färgad av att de som skrikit högst om lagkänsla, klubbkänsla och så vidare har varit de sämsta lagspelarna.

Jag har svårt för lagkänsla. För diffust, för lätt att det blir fel.