Nils Lindkvist har blivit avauktoriserad som agilitydomare för att han har dömt World Agility Open 2014 (WAO). Det är fel på så många olika plan. Nisse som vi alla kallar honom har varit en eldsjäl för agilityn och vad han har gjort för agilityn och för hundsport borde i sig vara skäl nog att faktiskt förstå vart lojaliteten ligger. Men vad som kanske är värre är att SKK verkligen verkar stick i stäv mot vad vi i agilityn står för, vad vi strävar mot.

För vi gillar konkurrens och vi gillar olika.

Agility är en konkurrenssport. Vi har förstått att för att kunna konkurrera måste man bygga på känslor som glädje, motivation, gemenskap och positivitet. Vi har även förstått att detta gäller inte bara våra hundar utan även människor. Man konkurrerar inte genom att tvinga, utesluta eller avstänga.

Agility är en sport där vi gillar olika. Mångfald är något vi vill ha i högsta grad, vi söker olika sätt ge så många som möjlighet att tävla, konkurrera och ha roligt med sin hund. WAO tillför sporten nya klasser och nya storleksindelningar vilket gör att sporten har möjlighet att breddas ytterligare. Det räcker inte med att vi skickar tävlingsekipage, även våra domare måste få chansen att vara med på denna typ av tävling för att ge den svenska ekipagen samma chans som tävlingsekipage från andra länder.

WAO är inte ett hot mot agilityverksamheten inom SKK, det är ett tillskott. Rätt skött hade SKK vunnit på detta, inte bara agilityfolkets lojalitet men troligen även medlemmar genom att en ökning av bredden i agilitysporten i förlängning ger fler möjliga medlemmar. Genom att avstänga Nisse har man förlorat. Det råder ingen tvekan om vart agilityfolkets lojalitet står i denna fråga för vi gillar konkurrens och vi gillar olika.