Förra helgen var vi först på konsert i Köpenhamn, Nicke Cave :), verkligen superbra. Söndagen blev tävlingar i Halmstad Hundarena, så himla gött att vara inomhus. Vill bara inomhus efter att tränat/tävlat inomhus.
Lix och jag lyckades nolla två lopp, tjohopp, det var ett tag sedan sist. Första loppet var verkligen mer än på håret gånger många, Lix drog på fel hinder, jag glömde banan och sedan fick jag nödlösa där jag banvandrat blindbyte men inte hann osv. Tiden blev därefter men en nolla och SM-pinne var inte helt fel. Hopploppet var bättre men även där höll vi nästan på att diska oss i början. Efter det var det riktigt bra och ytterligare en nolla och SM-pinne. Lix var galnare än vanligt så jag tycker det var en bedrift att komma runt, lugn och fokus är inte hans grej ;).
Även Tux fick vara med i hoppklassen, han gick riktigt fint förutom att jag råkade styra inom honom i tunnel istället för slalom. Tux var så lycklig över att få vara med igen 🙂 .
Pep var förvirrad, allt blev fel typ hela tiden. Jag har tränat mycket klass 1-banor med honom. Jag har tyckt att det var kanon för jag har kunnat fokusera så mycket farten och på honom istället för att spika min egen handling. Tyvärr var det nog inte så kanon som jag trodde för Pep verkade inte fatta klass 3-banor alls. Igår var det tillbaka till korta avsnitt av klass 3-bana istället. Pep du är en svår nöt att knäcka 😉 .
På vallningsfronten
Ja, Pep är en svår nöt även i vallningen. Men det går bättre nu än det har gått på länge dock kan jag bara köra honom som om han har en pistol riktad mot huvudet. Då går han fint! Dock har jag inte kommit till läget att jag bara kan komma till hagen och köra, jag behöver typ alltid bli arg innan vi kommer till ett läge där han faktiskt lyssnar och tar kommandona. Jag upplever inte heller att det bara är en träningssak. Jag försökte köra mjukare hela våren, där jag liksom var tydlig mellan rätt och fel. Det gick verkligen käpprätt åt helvete. Jag har också flera gånger haft upplevelsen att när jag är jättehård i rösten, krävande och så blir det som han verkligen gillar det, nu är det på allvar typ.
Däremot tycker jag att det går framåt med Zipzap. Vi nöter fortfarande på höger och vänster, det sitter inte så bra och det är fortfarande svårt för honom. Han har definitivt en annan attityd nu jämfört med i somras även om han fortfarande tappar huvudet ibland. Och han är fortfarande väldigt fin att titta på när han vallar :).