Jag har haft ett tudelat problem med Peps starter i agility. Första problemet har varit att han alltid har varit seg, han är ingen explosiv hund och med tanke på att han inte heller har varit så passionerad när det gäller agility så har det liksom kunnat ta några hinder innan han fick upp någon fart. Det andra problemet har varit att han inte haft några stabila starter. Givetvis hade han det från början men sedan har jag lite uppmuntrat tjuvstarter och har dessutom haft svårt att gå tillbaka och ställa/lägga om honom för det har segat ned honom.

Jag har velat nästan hela denna säsongen hur jag skall göra, vilken position han skall ha, om jag skall träna om, kanske jag skall ha springande starter (som jag hatar) osv. Samtidigt tycker jag att han har blivit bättre, han har startat snabbare. Det har inte alls varit så som innan när jag kunde stå och titta på honom när han typ snubblade fram med knappt styrfart 😉 .

Som många andra har jag läst Jessica Martins blogg och hon satte fingret på det. Pepstern blir förstås triggad av de här starterna med luddigt kriterie, ”bad dog trainer starter” där han tycker att han tjuvstartar och är allmänt lite olydig. Så nu har jag faktiskt ändrat strategi när det gäller starterna. Jag får vara beredd att han tjuvstartar, göra så som alla de där människorna som man lite ”stör sig” på när det gäller starterna, typ tjata ligg och sådant där. Det känns verkligen bra! Dels passar det mig rätt bra, gillar väl inte att tjata men det där luddiga kriteriet passar mig rätt bra konstigt nog. Det gör mig på bra humör när jag ser att han tjuvstartar och tjuvstartar han inte så är det okej också.

Igår startade en träningsgrupp för klass 1-ekipage. Det var kul att få träna på den nivå Zap och jag skall tävla. Inte bara klass 3-svårigheter. Det gick undan tycker jag MEN när han drar på har han ibland svårt att få plats mellan hindren, trots att det var stora avstånd. Han rev några gånger och jag tror det var när hade svårt att få ordning på sina stora galoppsprång. Tar man bara ett galoppsprång mellan hindren så har man inte så många chanser att justera avståndet till hindret. Vi får se hur det utvecklar sig. Här är banan, den var skoj, både framlänges och bakänges.

Skärmavbild 2013-09-01 kl. 22.32.53