Under julen har vi inte tränat något, typ, lite småsaker på promanderna, lite konster och sådant men inte mer. Däremot har vi gått riktigt mycket lååååångpromenader. Jag ville prioritera det under ledigheten, att vara ute i naturen när det är ljust. Det brukar inte vara lätt att få till så här års när man jobbar. Jag har under promenaderna gått och funderat på om och vad jag skulle skriva som årssammanfattning för de olika hundarna. Med Zap blev det riktigt svårt, fastnar hela tiden på att det känns som han inte kan något.

Jag har sett på alla dessa videos som man liksom inte kan undgå att se fast man kanske borde och funderade på vad jag skulle filma…hmm, not so much I think 🙂 .

Zap har vilket fall växt och blivit en stor gosse, bra mycket större än jag trodde han skulle bli. Jag tror han är 56 cm hög och väger ca 19 kg. Det är mycket ben och inte så mycket kropp.

Själva valptiden blev inte som jag hade tänkt mig och det var rätt jobbigt. Jag fick jobba mycket mer med att sätta gränser och bromsa än vad jag någonsin hade föreställt mig. Totalt hämningslös med bottenlös energi utan att egentligen vara dum på något sätt sammanfattar väl honom. Jag minns att jag blev rätt osäker då jag inte upplevde att det var så här för andra. Jag ville inte heller säga att min valp är så mycket intensivare än andra men nu så här i efterhand så vågar jag nog säga att han var en hel del hund som valp. I träning så har Zap dock varit okomplicerad. Han kampar, jagar, tar godis och har gillat att jobba från dag ett.

Det som är stressande just nu tycker jag är:

1. Jag kan inte valla på egen hand med honom. Det svider verkligen när jag ser/läser om andra jämngamla som tränar för fullt. Min hage är för stor och även om det vore mindre så tror jag att jag kanske inte fixar det riktigt. Han är så himla på och det går fortare än fort när han gör dumheter. Dumheterna är inte heller några små oskyldiga saker. Som sagt det svider men jag försöker ha tålamod och att vår tid kommer framåt våren (många planer 😉 ).

2. Passivitetsträning. Efter att ha tränat Pep där allt fokus har varit på att få honom peppad så har jag liksom inte alls känt något intresse för att träna Zap på att vänta på sin tur, att ta det lugnt mellan moment/transporter i agilityn, se på när andra tränar och massor av sådant. Det har bara varit så skönt att ha en hund som är PÅ. Men vissa saker är ett problem och jag borde göra något. Ett exempel är att han kan mycket  väl sticka till annan hund/förare om de verkar ha roligt och han har inget att göra. Det är inte så lämpligt.

3. Jag har en känsla av att jag har jobbat ostrukturerat, massor av saker påbörjat men kanske inte så mycket mer än så. Jag skulle nog behöva bena upp lite mer vad vi skall träna på under nästa halvår. Annars blir det nog väldigt mycket handling för det har det blivit under hösten.

Vi kickar vilket fall igång 2013 med en kurs hos Åsa på Canis Skåne och sedan en hoppteknikkurs för Vappu.