Var på klubben, första gången på ett tag då jag har haft envis hosta som absolut inte vill ge med sig. Jag tränade med Zap först och det blev verkligen väldigt tydligt vilket problem jag har med det här att Zap inte vill bli uppbunden. Ja, han vill inte att jag tränar med någon annan hund alls. Det är inte vara att han skriker och skäller i högan sky när det händer, han försöker verkligen undvika att bli uppkopplad. Därmed går det faktiskt ut över träningen till viss del.
Jag märkte till exempel hur han släppte kampleksaken för att jag inte skall få tag på honom, hur han undvek att komma nära bänkar och annat där man kan bli fastsatt.
Bur hjälper inte, inte heller övertäckt bur utan han blir lika rabiat. Likadant om jag sätter honom i bilen. Rabiat är nog det bästa ordet, det är verkligen så upprörande som något bara kan vara.
Jag är så himla dålig på att träna hundar på att vänta, ligga stilla. Jag har liksom inget tålamod och jag tycker inte det är roligt att träna. Men nu måste jag verkligen ta tag i det här för vi kan inte ha det så här. Liiiitet nätt höst/vinterprojekt :).
Liten ego-lillebror! Se in i de ögonen och säg att du ska träna honom på att ligga tyst och vänta! 😉 hehe! Nä, men ärligt talat så tror jag att han kommer bli bättre när han kan ligga lös och vänta på sin tur. Det är iaf min erfarenhet.
Det är panik i blicken och ögonen bara snurrar runt när han inser att han kommer bli fastsatt. Trauma!
Han som e så söt….
Om ni /när ni behöver mer störning av någon annan kör agility kan jag och Tindra ställa upp 😉 Vi kommer gärna ner till skåne och träffar er igen! 🙂
bind inte upp honom utan träna honom i att vänta på angiven plats, filt medan du tränar de andra. belöna ofta i början och låt störningen vara enkel, typ Tux fot en meter ifrån! Tålamodsprövande men värt det i slutänden..
Jo, det är det som är tanken. Problemet är att Tux gåendes fot 1 meter ifrån är inte en enkel störning, det är en jättestörning. Bara det att jag ens tänker tanken att träna med annan hund är en stor störning, han är helt enkelt rätt manisk på detta med att det är han som skall träna och ingen annan.
Säger säkert saker du redan vet 😉 men iaf, jag började inomhus och Elda fick ligga i soffan så det blev en höjdskillnad att ta sig från platsen. Ute så ligger hon på ett bord eller i en stol. Upplever att höjdskillnaden gör det lite lättare att lyckas stanna kvar på samma ställe. Nu går det att ligga lös på marken om Lira och jag tränar lydnad men inte agility… men det tar sig, men sååå trälig träning, men jag vet ju att det lönar sig för både hennes och mitt tålamods skull. “Du har ju hela vintern på dig” 😉
Ja, en visuell kant är nog väldigt bra, blir tydligt för både mig och hund. När vi shejpar och sådant hemma är han numera lugn men det är svårt att vara kvar på samma plats just för att det inte riktigt finns någon gräns och det är så himla svårt att fokusera på två hundar. Då ser man inte om han har flyttat sig.
Vet precis (ja, precis kan jag ju inte veta, men… det låter som Ozz) vad du har att vänta dig – men du kommer att fixa det 🙂 Lycka till!