Igår var det tävlingar i Sjöbo, mysig tävling nära och fina promenadställen både där och på vägen hem. Tyvärr har jag bara en klump i magen efter tävlingen :(.

I första klassen gjorde ett grymt misstag, efter uppvärmning så glömde jag att gå bort till bilen och låta Tux dricka. Han måste dricka efter uppvärmning. Noterade när jag gick runt och väntade på min tur att han slickade på marken och när jag skulle starta så resta han sig med en förvirrad blick. Sen när vi startade flickad han major time till tunnel 2 ggr och jag fattade nada. Efter det gick han kanon. När jag kom i mål kom jag på att han brukar springa till tunnlar när han typ blir desperat efter vatten, på vår klubb ligger ju alla hinder ute i ur och skur så det är ofta vatten i tunnlarna. Så jäkla klantigt och ojuste mot honom…piss.

Hoppklassen gjorde han ett bra jobb, en rivning och en rätt wobblig första del men det var mitt fel.

Det allra jobbigaste var att Zap fick så himla mycket stryk av en annan hund. Efter första klassen gick jag av Tux i skogen och hade med de andra. Jag såg att det kom några på en tvärväg, jag stannade i vad jag tyckte var ett säkert avstånd för att ha koll på vart de skulle och mina hundar. Tyvärr hade jag otur när jag tänkte, då jag missade att även de andra hundarna kunde komma fram mot mina hundar och därmed minska det avstånd som jag kände som betryggande. När de kallades in så blev frestelsen för stor för Zap som hängde på, han kände dessutom hundarna. Jag tänkte att det ändå var lugnt då ingen sa något utan såg det som en träningssituation.

Den tredje hunden som var i gruppen tyckte inte det var lugnt, utan gav sig på Zap. Först blev jag inte så orolig utan tänkte mer att han säger ifrån och så är det bra med det. Tyvärr slutade det inte där utan blev mer ett mordförsök på valp då den hunden jagade efter flyende skrikande valp om och om igen. Mardröm :(. Efter några attacker på Zap så fick de tag på honom, jag hade försökt platsa mina två andra hundar för att springa till undsättning (då jag vet att den hannen knappast hade blivit muntrare av att möta två hanar till).

Till slut fick kom Zap tillbaka med ömmande bakben, jack i örat på 0,5 cm och lite päls som åkt av här och var. Otroligt jobbigt, jag skulle förstås ha kopplat honom direkt när jag såg de andra hundarna då jag vet att den hanen är aggressiv.

Zap var mycket skärrad efter och han är inte den mest lättskrämda valpen direkt. Tux har läxat upp honom några gånger och det brukar inte bekomma honom direkt. På’t igen liksom…Han fick träffa några snälla hundar sedan och jag hoppas han verkligen kan sortera bland intrycken och förstå att alla hundar är inte sådana, bara vissa och då gäller det att vara försiktig som fan. Vi mötte en hund på promenad i skogen senare på dagen och då reste han ragg och skällde så vi får väl se.

Jag är också besviken, det kanske är egoistiskt men så får vara just nu, att personen som äger hunden som jag faktiskt känner inte ens kunde masa sig till att fråga hur det var med Zap. Både Zap och jag får försöka skaka av oss detta 🙁 .