Igår tränade vi agility med torsdagsgruppen. Tux fick springa lite på smallhöjd, det klarade han bra. Såg ingen stelhet eller några konstigheter alls. Skönt att han kan hänga med lite på träningarna, gillar inte när det känns som han blir helt osidosatt. Tycker han gick bra, jag var dock lite slarvig när jag körde honom 🙂 . Förmodligen är jag lite överförsiktig med Tux nu men vill inte ha några fler hältor och jag vill kunna tävla honom i år också och kanske lite nästa år så det känns bäst att verkligen inte köra hårt och spara det mesta av agilityn till tävling. Annan fysträning som intervaller i backar, cykling hänger han med på som vanligt så han är i bra kondis.
Pep gick också riktigt bra, han kändes till och med snabb :D. Han tänder till ordentligt på dom där träningarna så det är väldigt utvecklande för honom och mig. Vi tränade även i tisdags i den träningsgruppen, det var likadant då. Dessutom är han väldigt mjuk och smidig. Vi fick testat både vippen och vårt höger/vänster i bana. Vippen var klart över förväntan, trodde han skulle fega ur men det gjorde han inte alls. Han blir lite försiktigare andra gången men jag tycker ändå han håller sig inom godkäntnivån för att inte ha gjort hela så många gånger. Gillar att han satsar för fullt första gången.
Höger/vänster har jag tränat rätt mycket men har mest använt i ganska okomplicerade svängar som sväng tillbaka till mig. I den bana vi sprang var svängen klart knepigare då han kom mer diagonalt och jag var en bit ifrån, blev sketa bra. Kändes som att det underlättade handlingen riktigt mycket, enda problemet är att jag skall komma ihåg vilket som är vilket också. 😕
I onsdags blev det vallning. Jag skulle egentligen på möte men slapp till slut och då passade jag på att valla. Det gick ganska bra, försökte träna mycket drivningar och det blev inte träning á la Bobby, dvs ingen lina på. Vet inte om det är rätt eller fel. Istället när han smet runt för att stoppa (och det gjorde han) så fick han lägga sig och sen tog jag bara tillbaka honom och försökte så gott det gick att börja om. Några gånger la jag honom ned när jag tyckte att han var på väg runt, svårt för jag upptäckte att ibland var jag liksom fel på det men det blir ju rätt okej ändå för då kan han ju få nytt framåt. Viktigast är att jag upplever att han har full koll på vad jag faktiskt vill för vid flera tillfällen så korrigerade han sig när jag bara sa typ “hörrödu”.
Pilske Pepstern då, Pep gick som sagt bra igår men mellan passen var han helt förvirrad och helt fixerad vid en hund. Ett tag kunde han inte ens leka för han var tvungen att titta på den vackra tervflickan. Jag fattade först noll men till slut var jag tvungen att fråga om hon löpte och det gjorde hon förstås. De hade inte hälsat eller något så bra näsa måste han ha. Det där får vi nog träna lite mycket på, han gick att få igång i leken sedan men fortfarande lite tankspridd. Konstigt nog var han inte alls påverkad när han sprang. 🙂