Pep har haft en busy, busy helg. I lördags debuterade han på agilitybanan kan man väl säga. Och idag har vi gått vallningskurs hos Lottie på Somollis.

Jag anmälde Pep till agilitytävlingen mest för jag att jag tänkte att det kan vara en bra och utvecklande upplevelse för honom. Han är inte riktigt tävlingsklar rent hinderkunskapsmässigt  tycker jag och det är jag ännu mer säker på efter lördagen. Jag hade hoppats på att banorna skulle vara enkla med fina och faktiskt enkla linjer, det var trots allt en inoff tävling. Hopp 1 var inte supersvår men en passage kände jag direkt kunde vara lite knepig, där de fick upp farten och sen skulle de svänga rätt hårt tillbaka och sen flicka bort igen, en lite halv avancerad serpentin kan man väl säga. Sen blev jag lite förvånad över hinderhöjden, 60 cm. Jag fattar det inte och jag tycker faktiskt inte det är okej, vart skall folk liksom ta vägen om deras hundar har svårt att hoppa på de höga hindren? Kan vi som sport verkligen kosta på oss att skrämma iväg alla som inte har hundar med kapacitet? Hursom, Pep missade serpentinhindret och jag kände bara att jag skiter i det, jag hade kunnat stå kvar i serpentinposition och jag tror att han hade kommit in och tagit hindret. Det kändes knyckigt och därför fortsatte vi bara.

Hopp öppen var en trevlig bana men inte helt enkel. Jag var något sen in i ett framförbyte till slalom och det klarade inte Pep, vi har inte heller tränat den typ av störning till slalom. Han hoppade upp och bet mig när det blev fel i slalom, han gör gärna det så vi fick även beröringsfel. Sen gjorde han en passage grymt fint där de kom från en kort tunnel till däck och sen blev det serpentin med push, följt av två bakombyten. Han har en helt annan förmåga än Tux att samla ihop sig inför svängar och han läser också av det på ett annat sätt än Tux.

Innan hopp öppen blev Pep rädd då en person skrek något (på skämt), han blev inte rädd för personen utan trodde mer att det  var fara och färde rent allmänt. Det här brukar bara komma när Pep är riktigt trött (mentalt alltså), annars är han rätt stabil tycker jag. Han samlade dock ihop sig och när jag sprang märkte jag inget. Efter loppet var han dock helt slut, man såg verkligen hur trött han var 🙂 . Nu var det säkert inte bara tävlingen som gjorde honom så trött utan att vi har tränat rätt mycket under en längre period.

Resten av lördagen blev vila hemma för Pep. Idag har vi då gått kurs för Lottie. Jag blir alltid så himla låg av att gå kurs, jag tycker att det är väldigt jobbigt. Vi fick träna på en hel del saker som vi inte har gjort alls innan, t ex hålla avdelade får. Det tycker Pep är svårt, han vill liksom samla ihop dom. Sen fick jobba lite i fållan, det har vi inte gjort men borde nog ha gjort. Pep var lite olydig i fållan och hade lite brått. Jag tycker det är väldigt stressigt att ta in fåren i fållan, känns bara som att när det blir fel så är det så svårt – som att man borde börja om då. Dessutom är Pep lite ovillig att jobba ur balans vilket gör det svårare.

Ett problem för är att jag fortfarande inte känner att jag liksom fattar, jag ser verkligen ingen röd tråd i det vallhundsfolk vill ha ut av en vallhund och hur de vill att det skall se ut. Idag tänkte jag att jag tyckte Pep gick rätt fint när vi började, vi gjorde lite fösningar och han tog de korta kommandona rätt bra, och jag tyckte han höll ut fint, inte tryckte på alltför hårt (kanske lite). Men då uppfattade jag det som sades var att han var för passiv, hade för lite djurkänsla och inte så bra alls…och så tänkte man att man hade fattat kanske lite…*not* tydligen.

På eftermiddagen var vi stor hage och Pep fick göra hämt på 100 m. Han var lite snäv bakom, saktade in lite tidigt och hade Lottie inte hållt dom så hade det nog inte blivit ett så rakt upptag. Tycker att han har haft fint djup sist vi tränade hos Peter, jag tänkte först att dagens lite sämre resultat berodde på att det var längre hämt än vi gjort tidigare. Men nu när jag tänkt lite så kom jag på att det där att han snävar in och även saktar in tidigt brukar komma när han är trött. Men får hur som vara observant på det där.

Jag blir faktiskt rätt ofta sänkt när jag vallar på kurs, sådär riktigt ledsen och uppgiven. Så ur den synvinkeln så borde jag skita i att gå kurs men samtidigt så fattar jag ju att jag kan inget och jag känner faktiskt att jag behöver försöka lära mig från andra som har mer erfarenhet. Moment 22…