Jag har aldrig varit på någon av de här veckotävlingarna i Danmark, trodde dessutom att jag inte heller skulle orka vara där en hel vecka. Det var dock trevligare än jag trodde att tävla agility en hel vecka 🙂 , så följaktligen blev jag kvar där hela veckan. När Tux och jag var sjuka/skadade i vintras så bestämde jag att om vi kom tillbaka till agilitybanorna så skulle jag verkligen passa på att göra de saker jag inte gjort med honom innan. Så Dania Cup kan vi sätta check för nu.

Veckans största ‘chock’ var när jag mötte Greg Derrett 🙂 på sådär på morgonkvisten innan banvandring, inte något som hade väntat mig. Veckans bästa var när jag slog den där Greg 😀 : D , tyvärr hamnade han precis utanför pallen (endast topp 5) så jag fick inte stå där på prisutdelningen med honom (Martina upplyste dock honom om att han hade blivit slagen av en Kelpie, fast vi vet ju alla att han egentligen innerst inne älskar Kelpies*).

När det gäller mina egna lopp så har hela veckan egentligen mest av allt kantats av ‘nästan lopp’ och det har varit grymt frustrerande. Massor av lopp där det gått så himla bra tills jag inte följt handlingsplanen eller där jag bara tappat bort mig och så har disken kommit som ett brev på posten. Vi nollade bara 3 lopp vilket är jäkligt illa, faktiskt, vi sprang 17 (blev placerad i samtliga nollor, om nu skall se något positivt i det hela)….Jag valde att diska oss på kontaktfält två gånger, ett lopp fick vi en rivning och två lopp en vägran, i finalen blev det både kontaktfältsfel samt vägran och i resten av loppen disk, disk och åter disk. Men jag lyckades faktiskt komma runt i 3 öppenklasser och kvalade in till Dania Cup-finalen av cirka 250 hundar, lite förvånande med tanke på vi diskade oss så mkt. Det var riktigt skoj att få springa finalen, tyvärr höll inte kontaktfälten alls. Att kontaktfälten inte höll beror nog mycket på att jag har varit dålig på att underhålla dom på tävling under våren. Tänkte på det innan Dania började, att jag har varierat mig alldeles för lite, varit nära honom och inte alls tryckt på som jag brukade göra på tävlingar tidigare och nu när jag tryckte på så klarade han inte av det. Bakläxa för mig alltså, fast mycket beror nog på att jag inte har kunnat springa så bra så jag har liksom varit glad om jag har hängt med öht. Bot och bättring står på schemat nu.

Jag har verkligen tittat på väldigt mycket agility denna vecka. Det är skoj med agility, jag gillar verkligen att titta på handling och hundträning. De som har imponerat mest på mig under denna vecka har varit;

Greg och Detox – vunnit många lopp och hon är helt enkelt jäkligt häftig. Finalens lopp där de slog alla med 1 sekund var grymt (tyvärr 5 fel för uppfart), verkligen gåshud.

Jenni Lehtinen och Dingo – Dingo är 10 år och såg till att slå alla ungdomar i minst två hopplopp. Häftigt med en äldre hund i sådan toppform!

Sen var det en Border Collie som jag trodde var en liten tik från Schweiz som sen på prisutdelningen visade sig vara en liten liten gosse som jag gillade mycket. Den vann också ett par klasser, den var ruggigt snabb och smidig. Den hade tilltalsnamnet Pepper och jag tyckte dom sa att den skulle vara med i landslaget, får se om den dyker upp på VM.

* När G har haft kurser här i Sverige har han många gånger uttryckt sitt ogillande av Kelpies, det är förstås bara BC som gäller. Det är därför otroligt roligt att det är så många kelpiemänniskor som går kurs för G när han kommer till Sverige.