Jag kom hem från Finland på vid åttatiden på fredagskvällen, packade om och begav mig tillsammans med husse till Karlshamn för att sedan på lördag och söndag bege mig till Karlskrona för agilitytävlande. Finland var sådär, väldigt likt Sverige men jag tyckte att städerna var tråkigare (husen var inte så fina och dom kändes ‘tråkigare’ än i Sverige). Största besvikelsen var det här med kaffet. Finnarna dricker mest kaffe i världen så jag tänkte att det skulle finnas gott kaffe överallt men ack som jag bedrog mig. Inte såg jag en enda agilitybana heller…
Mitt mål för Karlskrona var att bara försöka hitta en bra känsla när jag sprang. Jag har varit väldigt omotiverad att tävla senaste tiden. Det har känts motigt att åka till tävlingar för jag tycker att jag hela tiden blir besviken. Det är så förbannat svårt att få till det och jag tycker jag gör så mycket misstag vilket gör det inte är så roligt att tävla.
I första loppet så gick det överlag bra, jag tappade Tux i en threadle situation där jag var kasst placerad så det blev väldigt ‘flickish’, Tux ville inte riktigt flicka 🙂 men jag höll mig lugn så tillslut hittade han hindret. Eftersom jag var lite kasst placerad och behövde stå kvar så blev jag lite sen till nästa också (dessutom såg jag att Tux gick halkade omkull i tunneln). Men förutom detta tycker jag att det var bra, vi blev tvåa. I nästa klass fick Tux totalspunk och for iväg redan i starten på linje som jag inte hade aning om att den ens fanns 🙂 .
I söndagsmorgonens hopplopp hittade jag den känsla som jag skulle vilja ha i alla lopp, där jag bara fokuserar på att ta mig till de ställen jag vill, inte så mycket tankar på dåliga svängar och sådant. Vi vann detta loppet. I agilityloppet hittade jag inte riktigt samma känsla fast det största problemet var att typ två hundar innan mig upptäckte att jag hade gått fel bana, suck. Lite omplanering av handlingen och sedan var det bara att kliva in på banan 🙂 . Det gick väl okej, jag hamnade obotligt efter när Tux tog balansen då det var en lång raksträcka, det gjorde att Tux vände upp mot mig efter balansen och vi hade en nära diskupplevelse när jag trodde Tux skulle smita in slalom som stod där. Jag försökte hålla i och vi hamnade rätt även om det blev lite krokigt, det belönade oss med en andra plats.
Jag har fixat färdigt bilderna jag tog under SM (lördagen) men glömt lösenord till min fotosida…men om någon dag kanske 🙂
Härliga resultat. Grattis! Hoppas att du hittat känslan och fått tillbaka inspirationen.
Vi får fixa lastpass till dig också…. Det använder jag och det hjälper mig att ha säkra lösenord som datorn kommer ihåg till mig…
Min sambo bodde ju i Helsingfors två år, han brukade helt enkelt blanda snabbkaffe i det som bryggdes på kontoret för att få det starkt nog… Anledningen till att de dricker så mycket kaffe är kanske att det är så svagt 🙂
Är det foto på La Familia? 🙂
Ja mor, dotter och son….
🙂
Underbara bilder! 🙂