Jag brukar ta varje chans jag får att ‘dissa’ Barbara Ehrenreich och det är lite fult då jag inte läst en enda av hennes böcker. Men jag är allergisk känner jag och det har jag fått ytterligare ett kvitto på.

Läkaren som jag opererades av skulle nog verkligen gillas av Barbara, mer realist än så kan man nog inte bli. Faktum är att han använde just det ordet, realist, om och om igen. En typisk formulering var att jag kan inte vara mer än realist….Nej, kanske han inte kunde..men hur kändes det då för mig?

Nisse Simonsson öppnar sitt sommarprogram med följande fråga (på ett ungefär); ‘Vill du helst bli opererad av en kirurg som tror att operationen skall lyckas eller en kirurg som tror att det skall gå åt helvete?’ För mig är svaret solklart, även om båda är lika skickliga så opereras jag hellre av den som tänker positivt.

Att få sådant besked som jag fick delvis förra tisdagen och då definitivt i måndags är inte roligt och det är inte stärkande att höra att allt kommer gå åt helvete, även om det är troligt. Tvärtom, jag kände att jag lika gärna kunde lägga mig framför ett tåg. Tack och lov så går det över på mig, men jag kan verkligen se hur ett sådant bemötande kan sänka er person totalt. Det var inget otrevligt bemötande, bara realism.

När jag var hos läkaren försökte jag verkligen gripa efter varje halmstrå, jag försökte verkligen vända på saker och ting för att få honom att säga något positivt men det gick inte. På tisdagen ringde jag till de sjukgymnaster som jag har gått till.

Sjukgymnasten hade en annan syn på det hela och även om det inte var superpositivt så fanns det ändå möjligheter. En kommentar som har etsat sig fast hos mig är följande; ‘Du har inte haft ont, du har inte heller ont nu och det är bättre förutsättningar än många som kommer hit.’

Jag vet att jag hellre umgås med Nisse Simonsson än Barbara Ehrenreich 🙂

Hundägaren Nisse