Tight!!

*klicka för full storlek*

Ett vinnande koncept på kontaktfälten och SM, detaljstudie av Excel.

Här kan du titta på filmer från finalen av finska mästerskapen

Ja, det är bara att instämma i kören om ett välarrangerat SM. Det var trevligt även om jag var en av de få som faktiskt diskade mig individuellt. Det verkar som svåra banor på SM är vår grej .

Fast även om jag och Tux diskade oss så var jag rätt nöjd fast jag var besviken. Jag var nöjd med att jag inte gick in med tankar som ‘vi måste komma runt‘ , ‘jag vill inte diska mig‘ och sådant. Det har varit ett gissel för mig och jag vill inte ha den inställningen när jag kommer till mästerskap. Nu blev det kanske lite väl laddat för nog hade jag kunnat vänta tills Tux var inne i den där tunneln innan jag började springa åt andra hållet (patience, patience). Men i övrigt höll jag helt och hållet planen och jag är nöjd med hur Tux löste banan. På något sätt så överskuggar min mentala inställning det uteblivna resultatet, för det var verkligen så skönt och droppa alla måste-, ska-, inte-tankar.

Vi sprang även lag och Tux och jag bidrog med ett felfritt lopp och en fem-felare genom en rivning. Laget kom på en 6:e plats och det är väl okej men man hoppas ju alltid på högre placering .

Förutom den uppenbara baksidan med att diska sig (dvs besvikelsen med att inte vara med i leken) så kan jag konstatera att mängden bilder mot förra årets SM är enormt stor. Mycket jobb!

I söndags var vi i danska Hilleröd och tävlade. Vi saknar fortfarande 1 cert i hopp och 1 cert i agility, de tycks aldrig komma. I Hilleröd diskade jag mig i två hopplopp och gjorde två bra agilitylopp. Jag är himla nöjd med Tux och faktiskt rätt nöjd med mig själv också, kors i taket .  Tre av loppen finns här. Vi vann öppenklassen och kom 5:a i ag 3. I agility trean var det två tiondelar mellan ettan och mig, dvs femman. Givetvis lyckades en ej fullcertad hund ha några hundradelars bättre tid. Blir till att åka över bron igen….

Imorgon bär det av till SM i Karlstad. Förutom det indivduella loppen skall Tux och jag hoppa in i Ö-landslaget för Meta och fina Kolon som tyvärr har varit sjuk en tid. Skoj men nervöst att springa lag. Tux och jag har sprungit tre SM och i två av dem har vi varit med i toppstriden inför sista loppet. Vi kanske kör vartannat år, i sådant fall så är det diskår i år. Skoj skall vi vilket fall ha, det är min enda plan .

Idag fyller Ozzy 10 år! Det har han firat med att tävla agility (seniorklass), spelat fotboll i trädgården och ätit pizza. Han verkar nöjd med sin dag, sover som en stock nu

Jag har sedan en tid tillbaka annonserat min avgång från klubbens agilitysektor där jag har suttit som sammankallande alldeles för länge. Vi hade ett möte om detta i måndags och kontentan är verkligen att det är rätt beslut. Jag fick verkligen en riktigt olustig känsla . Det delades  ut ett antal kängor åt flera personer gällande klubbkänsla och vad man gör och inte gör, typ som att inte hälsa. Det är helt uppenbart att min syn på klubbkänsla är något helt annat än det som sades på mötet och därav är riktigt riktigt skönt att från den första september så är det slut.

En sak som vållade en del var upprörda över var det lilla ordet hej. Om man har sagt hej eller inte hej…har man inte sagt hej så är det typ fördjävligt. Man är en dålig klubbkamrat. Jag försökte säga att jag tycker inte man skall dra så stora växlar på en sådan liten sak. Det kan finnas tusen anledningar till att man inte säger hej och det behöver verkligen inte betyda något. Jag brukar alltid säga till de jag håller kurs för att de skall inte bry sig om jag inte hälsar när jag t ex tränar hund för det gör jag inte. Det har inte alls med att göra att jag är sur utan med att jag fokuserar på mig och min hund, han skall inte flamsa runt hos andra och hälsa och då gör inte jag heller det. Ja, exemplen  kan göras många och jag tycker att det är så jäkla onödigt att folk surar över en sådan här sak. Men det var andra som tyckte det var superviktigt, vi är olika helt enkelt.

Ibland kan jag till och med fundera på vem jag faktiskt håller på med agility för, är det för jag och min hund skall ha skoj och utvecklas eller är för att andra skall känna sig sedda, få sina sociala kontakter och för de skall känna sig bra? Vi har mycket åsikter om hur folk skall bete sig, vad man skall säga, hur folk skall träna, vem de skall träna för (för guds skull träna inte för Greg för då folk rätt att säga vilken jävla smörja som helst), med vilka man skall umgås med och mycket sådant som inte är agility för mig. Kan man inte bara få vara sig själv en stund utan att behöva dricka en Norrland….? Eller det är självklart man får men det är rätt jobbigt med alla åsikter hit och dit som jag tydligen bryr mig om fast jag inte behöver….

Men det är bra antar jag att jag känner mig nöjd med att kliva av.

Ett annat avslut hade jag igår det var positivare. Det var sista gången för min kurs och de är så duktiga, alla. Riktigt roligt. Jag har haft lite vånda om jag skall påbörja en ny kurs med nybörjare eller om jag skall fortsätta med de jag har. Igår bestämde jag mig för att jag skall fortsätta och ha dom en termin till. Det skall bli skoj att få ha en kurs där faktiskt alla är igång och springer banor och många tävlar. Jag har inte haft några direkta tävlingskurser på klubben och det är riktigt skoj att få ha mer handling och inte bara hinderinlärning.