Säsongsstart i Sverige tror jag minsann! Måste säga att sedan agilityfolket kan få gå ut och rasta sina hundar i egen dörr så har det blivit riktigt bra, en stor eloge till de som fixade det 🙂 . Så skönt att kunna värma upp ordentligt.

Agilityklassen hade jag mest fokus kontaktfälten, efter den hoppade vippen på Crufts och att jag verkligen vill ha så bra kontaktfält som vi har på träning även på tävling. Det blev bra, jag är nöjd, det kändes stabilare än jag hade väntat mig. Jag klantade mig i början, passande nog (dämpande för tävlingsdjävulen) så vi fick en vägran.

I hoppklassen så blev det friskt vågat – allt vunnet eller nått. Jag beslutade mig för att satsa på en rätt vågad serpentin, den var lång och det kändes inte alls säkert att jag skulle hinna. Jag har en tendens att backa tillbaka i handlingen och gå för det jag vet att vi kan men jag vill våga mer för att få mer rutin på det. Jag kan säga att jag hann inte riktigt till serpentinposition och jag tänkte; oj oj synd på ett rätt bra lopp men nu är jag in deep shit… :).  Men det var bara så grymt för när jag bytte arm så bara läste Tux av det, visst det tangerade flick vilket jag faktiskt inte vill göra till någon vana. Trots det var det häftigt att känna hur väl de där serpentinerna sitter. Glad! Bonus att det dessutom räckte till vinst…

🙂

11 svar

  1. WOW, stort grattis!!! Man ska våga testa saker på tävling, svårt men vad fasen det är ju “bara” agility… ;o)

  2. GRATTIS igen! Ni var lyysande, precis om de två stjärnor ni är!!!

    Var gjorde du serpentinen? Den missade jag att hitta på banvandringen…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.