Parkeringsplatstränaren, det är jag! Tog hundarna och körde till ICA Maxi och tränade lydnad och lite agilitymarkarbete.

Vi började lydnaden med ett riktigt grymt fritt följ 🙂 , kändes riktigt bra. Mycket av det vi jobbar på är rätt osexigt, att jag skall försöka ha kontroll på Tuxens förväntningar och att han laddar på rätt saker. Tux är något bättre med koner än tidigare, han vill gärna kolla på dom och blir spändare om han tror att jag skall skicka honom till rutan men det är ändå bättre. Likadant är det med apporterna och får han chansen så sticker han och hämtar en apport, till exempel mellan momenten.  På något sätt så tror jag ändå på det här med att jobba igenom förväntan, att försöka få bättre kontroll över den, istället för att lugna honom. En sak som slog mig idag är att jag tycker att det är lite svårt att hantera när det blir fel, jag vet inte alltid vad jag skall göra. Jag skickade Tux till rutan och han går in från sidan…Spontant vill jag bara göra om men samtidigt vill jag ha det rätt vid första försöket samt att jag vill inte skicka om och om då han älskar att springa till rutan. Dessutom blir Tux frustrerad när det blir fel, han är inte så bra på att ta det. I agilityn kan han lättare kanalisera frustrationen genom att skälla ut mig eller ta i ännu hårdare, det fungerar inte lika lätt i lydnaden. Behöver en plan för misslyckanden…

Efter lydnaden körde vi cirkelarbete som gick väldigt bra. Viktigast var att jag började med att jobba på att få honom bättre på att svänga kvickt efter fartsträckor. Han har uppenbara brister här så det är väl inte så konstigt att det inte alltid sitter när det är hinder involverade. Han slår inte gärna in bromsen förrän i sista sekund och flera gånger var det verkligen försent.

🙂