Nu när det nordatlantiska oscillationen ställer till det så vi får kallväder så hamnar vi agilityskåningar i mycket ovan situation, vi kan inte träna agility när vi vill. Familjen Björne har haft agilitypaus fram tills i fredags men den träningen gav mersmak och nu konstaterar jag att det ger mindresmak (nytt ord) med att inte kunna träna när man vill.

Märkligt nog var jag mer ringrostig än jag trodde, tänkte mig att det här med agility sitter i ryggmärgen efter så många års tränande men icke sa nicke. Det var väldigt skoj att träna och nu får jag längta till nästa fredag. Enda problemet är att det krockar med det enda programmet jag följer – På Spåret 😀 😳 . Jag får helt enkelt åka dit tidigare nästa gång så jag får mer träningsstid.

Vi har inte tränat så mycket sen jag kom hem, intervallträningar i backarna på golfbanan, sen tränade jag lite ‘markarbete’ på klubben i veckan. Det var dock förenat med livsfara för jag halkade när jag sprang så vi får se om det blir mer av det så länge det är så här isigt och hårt. Det får nog bli lydnad istället, det är lite mer kontrollerat och inte så mycket spring från min sida.

Annars måste jag säga att jag gillar kylan (inte blåsten) och snön. Det blir så mycket ljusare av snön och det blir man glad av och så är det bekvämt att gå promenader där man inte behöver torka av hundarna efter.

Nu måste jag fixa budgeten och annat sektorsarbete samt läsa igenom ARGs regelrevideringsförslag.