I lördags åkte vi till GBG och Liseberg. Det var skoj, lite för mycket folk kanske. Man fick köa en halv timma till flera åken, det är lite trist. Det var lite för bra väder, sist när vi var där duggade det och då var det typ inga köer alls. Kanon! Men som sagt det var okej. Vi bodde på Opalen, nära och bra till Liseberg men det är nog det sämsta Scandic av alla jag har bott på. Det är alltid strul och väldigt fullbelagt vilket gör det struligare. Denna gång fick vi enkelrum med utdragssäng och ingen parkeringsplats. Utdragssängen var väldigt nära golvet vilket Tux tyckte var super. Typ klockan 4 satte han sig vid mitt huvud och väntade på att jag skulle vakna, det gör man när man har en hund flåsande i örat, grr. Tux är så jäkla morgonpigg och hurtig.

På söndagen åkte vi och shoppade, fast det blev inget shoppat. Kass shopping helt enkelt. Efter det tävlade jag två klasser i Kungsbacka och det ville sig inte. 🙁

Jag får snart börja hoppas på att dåliga genrep ger bra premiär…

I agilityklassen började det bra tills jag blev lite passiv i en threadlesituation och Tux var inte heller superuppmärksam vilket gjorde att han hoppade ett hinder som inte skulle hoppas. Sedan stod han inte kvar på vippen till släppkommando och då tog jag av honom från banan. Funderade på om jag har gjort det innan, kanske någon gång men inget som jag kan komma på. Hoppas han tog till sig att det inte är okej, vippen stod kvar sen så jag kunde gå in och köra den lite.

För övrigt tycker jag att det finns en hel del ekipage som utnyttjar time out i helt fel situationer, varken trevligt eller speciellt schysst mot hunden. När det gäller Tux och vippen så har jag bara släppt honom på SM och landslagsuttagningarna, sista tävlingarna har jag hållt honom läänge och tagit om den gången han klev av. Så jag tycker att kriterierna är tydliga och ändå väljer han att chansa och då fick han betala det priset.

Det jag ser ofta är att föraren en handling som är helt oförståelig, hunden blir hetsigare och hetsigare och så blir det fel, disk eller rivning. Då plockar föraren av hunden från banan som om det vore hundens fel…Tror att del förare faktiskt skulle må bra av att vara mycket mer självkritiska. Jag tänker inte höja Greg-systemet till skyarna men en sak känner jag att jag faktiskt fått lära mig från dessa kurser och det är att analyser det jag gör och resultatet av det. Då en signal betyder en sak i G-systemet så är det förstås enklare att analysera men oavsett så tror jag att många skulle må gott av att analysera sin handling istället för att skylla på hunden och gå av banan. För även om man själv har rört till det så är det hunden som får sota för det när man går av banan….

I hoppklassen gick det helt okej fram till slutet där Tux missar att jag bakombyter när han är i tunnel så han springer förbi det hinder han skall ta och när han upptäcker missen vänder han tillbaka men då kommer han typ i motsatt håll mot det jag springer så han blir tveksam, stannar och snurrar. Det blev en vägran och stor tidsförlust…vill sig inte riktigt. Jag körde nästan enbart bakombyten på denna bana, verkligen speciellt med en bana där man känner att man bara hinner bakombyten. Jag är inte helt nöjd med mina bakombyten, jag kan klart vara mer offensiv. Jag hade en tendens att vrida axlarna länge, nästan nästan lite pull and flick, fast utan böj på linjen och flicken men den där vridningen av axlarna.

En hel del som var bra men det vill sig inte riktigt hela vägen, störigt är vad jag tycker att det är.