or you’ll fall for anything….

Det har varit lite dåligt med uppdateringar här men tänkte rycka upp mig lite. Livet knallar och går, jag är tillbaka på jobbet och går det oxå 😉 .

Igår kickade jag igång höstens kurs på klubben, det var samma grupp som jag hade under våren. En bra grupp, dom är duktiga och tränar flitigt mellan gångerna. Dessutom var hundarna riktigt taggade igår och det var roligt att se.

Under kursens gång började jag tänka på hur mkt jag har förändrat mig som instruktör. Första ‘egna’ kursen höll jag med Susanne Pettersson och jag minns att jag kände mig grymt osäker på vad man skulle träna på varje gång. Det blev lite hip som hap, visst hade jag en del kunskap men det var verkligen inte så organiserat. Det är nog inte förrän denna grupp som jag har nu som jag känner att jag har varit mer målinriktad och organiserad, att träningen har blivit stegvis.

En sak som jag bestämde mig för med denna grupp var att faktiskt inte ta alltför mycket hänsyn till ‘sämsta’ ekipage eller till att de inte har tränat mellan gångerna (vilket inte har hänt). Orsaken var att jag kände att jag inte hade någon lust att stå och stampa på samma ställe gång efter gång. Utan istället försökte jag förutsättningar för folk att ‘hänga på’ och gör dom inte de så får de står för det själva. Därför har jag skickat ut detaljerade banskisser med förklaring till den tänkta handlingen mm efter varje kurstillfälle. Detta har varit grymt skönt på många sätt och vis.

Detta fick mig att tänka på att jag faktiskt kanske borde i högre utsträckning än vad jag gör stå för den handling som jag tycker är önskvärd, just för att det är rätt jobbigt att stå för typ all handling. När jag håller kurs på klubben så undervisar jag förstås i första hand i den handling jag kör men jag brukar titt som tätt referera till andra handlers. Den kan typ låta så här: ‘Jag skulle inte välja den handlingen själv men xx och yy skulle säker göra det med framgång…osv’ sedan måste jag motivera varför jag inte vill göra så. Faktiskt rätt jobbigt, samtidigt som jag dels vill att folk skall veta att det finns många sätt att handla inom agilityn. Jag känner att det blir lite å ena sidan och å andra sidan hela tiden och att det är både jobbigt för mig och även för den som lyssnar, att det typ blir information overload.

Det känns helt enkelt som det är svårt att ha högt i tak utan att kompromissa helt och hållet med sig själv och det man tror på, ibland. 🙂