Får börja att skriva om de som faktiskt HAR presterat i helgen 🙂 . Maria som har Smack från Tux enda kull har i helgen klarat av vallhundsprovet och vi är grymt imponerade (och förstås stolta). Kopierar domarens kommentar från Marias blogg: Mkt trevlig hund arb förtjänstfullt välförd. 😀

Sedan har vi själva tävlat i Ystad, både igår och idag.

Ozzy tävlade igår med en femma i vardera klass. Ystad hade dock vräkt på med många och fina priser så vi kom hem hundtugg från Pommys (som håller superbra kvalitet) så det blev väl en riktigt bra för lill-loppan.

Tux tävlade i morse och han gick bra men hans förare var bara allmänt klantig. Jag är ringrostig och Tux är väldigt lyhörd, blir inte helt bra. Det har varit lite dåligt med träning sista tiden och jag märker faktiskt av det.

I agilityloppet så klantar jag mig och blir väldigt passiv i en sekvens och jag ser att Tux blir lite osäker på om jag är på väg att threadla eller om han skall hålla sig på utsidan av ett boxhörn, jag korrigerar det typ i sista 100-del vilket gör att han kommer så tight på hindret att han inte har en chans i världen att komma upp = rivning. Jag kom av mig lite handlingen/fokus för Tux läste av bakombytet mkt bättre än jag förväntat mig och så liksom tappar jag närvaron och så blir det som det blir. Sedan höll jag honom riktigt länge på vippen för han har varit lite ivrig att gå den fort.

Hoppbanan var en riktigt rolig bana (Andreas Silfverberg som ofta gör riktigt roliga banor!), det var ffa en sekvens som jag kände mig osäker på. Det är från 11 till 12, jag var rädd att han skulle gå in i första tunnelingången. Rent teoretiskt kände jag att det egentligen inte var något problem, jag springer på framåt i bakåtbytet = att skall svänga lite och om jag hade velat få in honom i första ingången så bakombyte med kraftig inbromsning. Men det var rätt långt till 12 och jag kände att jag har nog inte tränat så mkt på skillnaden.  Vankade runt och gruvade mig en del för det och funderade om det fanns någon annan lösning som jag skulle kunna hinna men kom fram till att den lösningen var den enda vettiga för oss.

Hur som haver så blev det verkligen super, Tux läste av bakombytet och rörelsen framåt som om det var det självklaraste i världen. Sen blev det som ofta när man gruvar sig för något att jag tappade honom efter, suck! Jag tappade banan för ett ögonblick, gjorde ett blindbyte medan Tux var i tunneln vilket störde mig mentalt av någon anledning, glömde att kalla på Tux så han svängde lite fel när han gick ut ur tunneln och sedan visar jag honom in fel tunnelingång på 15….verkligen en kedja av händelser för att jag släppte fokus på min handling. Blev faktiskt rätt besviken på mig själv för jag vet att detta är ett problem som jag har och jag har jobbat en del med det, helt klart inte tillräckligt.