Passande rubrik av geograf! 🙂
Jag har länge velat skriva denna blogg men det har liksom inte hunnits med pga allt jobb och en massa annat så tiden har inte funnits förrän nu första dagen på semestern. Passande nog har det börjat bubbla på flera andra håll. 🙂
Det hela började för flera år sedan och det började med min hatuppgift nämligen att göra funktionärsschemat. Jag la tidigt märke till att vi som klubb hade flera duktiga ekipage som sakta men säkert fasades ut ur agilitytävlandet. De var duktiga men hundarna var inte supersnabba men inte heller långsamma, väl genomtränade hundar men som av skiljda skäl inte hade med eliten att göra. De hade inte heller ambitionen. För mig var problemet att de slutade att tävla för att de hade inget att hämta och det ledde förstås till att klubben förlorade funktionärer. En mardröm för mig…
Likadant var det faktiskt när vi under något eller par år hade extremt tighta idealtider (som det hette då), jag kunde både se och höra hur det påverkade samma personer. Nu kunde de inte ens sträva efter nollan och jag blev även själv drabbad med Ozzy. Det kändes SKIT och för mig var det så tydligt att om detta fortsätter så behöver jag inte hålla på med agility för agilityn vill helt klart inte ha mig. Jag kan åka ned till klubben och ha roligt med min hund någon gång då och då men tävla känns verkligen inte intressant. Nu har det väl lugnat ned sig lite med snäva referenstiderna utom någon gång ibland…så det är vilket fall något bättre. Vilket fall som helst kände jag att detta slog hårt mot bredden och att jag som tävlingsarrangör fick det ännu svårare att hitta funktionärer.
I år ändrades/justerades SM-kval systemet och det väldigt, väldigt sent. Förutom det självklara att folk vill ha chans att planera sin säsong i rimlig tid, tydligen inte är speciellt självklart för C-AG, så fanns det inte heller någon chans att justera/väga emot kvalsystemet genom att ha fler tävlingar. Det stod tidigt klart att flera blev grymt besvikna på det nya systemet då deras chans att kvala till SM minskade betydligt, bor man dessutom i ett område där det är få mindre tävlingar så blir det ännu svårare. För mig som tävlingsarrangör så kan jag se att vi troligen kommer få ännu färre tävlingar för som sagt folk lägger av eller är mindre villiga att lägga ned tid på sporten för de får inget tillbaka.
Argumenten för det nya systemet var att man ville gå tillbaka till antalet starter som det var på SM när man ändrade kvalsystemet, vidare så var det så svårt att få arrangörer för SM på grund av antalet startande i agilityn.
Personligen tycker jag det är väldigt intressant att det inte finns någon reflektion om vart ‘agilityn’ vill gå, hur fotfolket vill att agility-SM skall se ut? Det jag läste mig till var att det var mycket viktigare att göra arrangörerna till viljes samt att vi följer ett gammal C-AG ambition (dvs att ha samma antal starter som innan). Men vart är visionerna, hur vill C-AG att agilityn skall utvecklas i Sverige? Till en sport för några få och SM för klubben för inbördes beundran?
Visionären, inte att förväxla med missionären 😉
Mina visioner är att agilityn skall vara en bred hundsport där vi har massor av aktiva på olika nivåer. Där vi ser att för att bygga en elit så måste vi ha en bredd. Det är ytterst få idrotter som bygger en topp utan en bredd. För att bygga en bredd så kan vi inte hela tiden tänka elit vilket jag faktiskt tycker att vi gör väldigt ofta.
Bredd är viktigt för att vi kommer kunna arrangera fler tävlingar, fler kommer kunna tjäna pengar på kurser, sälja böcker mm (därmed även satsa hårdare), det ger större underlag för klubbar och privatpersoner att göra ekonomiska satsningar såsom agilityhallar, agilitybanor. Det är bredden som skriker sig hesa på VM för att heja på eliten. Bredden kan också bli elit när de skaffar sig mer rutin, ny hund men då måste de vara kvar inom sporten.
Därför tycker jag att det är idioti att SM skall bli mindre, SM är ett superviktigt mål för många. SM är förmodligen ett viktigare mål för bredden än vad det är för eliten!
Arrangörsbiten skulle med största säkerhet enkelt kunna lösas genom att skilja lydnads-SM och agility-SM åt. Kan ju bara titta på ‘min’ klubb, vi skulle med säkerhet kunna arrangera ett agility-SM tillsammans med en eller två andra klubbar men vi kommer aldrig ansöka då vi aldrig kan ha lydnads-SM. Jag har svårt att tro att vi är den enda klubben som sitter i den sitsen. Malmö stad har dessutom utmärkta gräsplaner väldigt centralt….
Och vad C-AG/SBK tycker eller har beslutat om tidigare är väl rätt irrelevant om agilityfolket vill något annat? Borde inte C-AG/SBK spegla vad medlemmarna tycker?
Och man kan ju inte låta bli att snegla mot öst…
Till SM, det finska SM alltså, är det ett nollsystem med lite twist och dessutom lyckas dom se till att mästerskapsträna alla en extra gång genom att DM är direkt kvalificerande. Bredden tycks de ha och inte verkar de speciellt rädda för den heller då de typ hade dubbelt så många starter som vi på SM. Visst de kanske inte kan ha en bana i taget hela tiden men i gengäld så hade de SM på en riktig arena, dessutom kanske arrangören inte heller gick back på SM…
Jag tror faktiskt inte att finnarna är så mycket bättre än vad vi är på mästerskap för att de har bättre hundar eller bättre handling (generellt). Dom är skitbra för att dom är tränade på att leverera när det gäller, för att de har en helt annan bredd i sporten och för att de kör med mycket rakare puckar än vad vi gör i Sverige.
Tummen upp för ett mkt vettigt inlägg!!!
…och shit så synd på EO! Då håller vi tummarna för VM istället;)
Mycket bra skrivet Mette!
Men så trist med EO, jag letade och letade i resultatlistorna utan att hitta dig. Ni får ta dem på VM i stället!
Håller med dig! Mycket bra skrivet!
Jättebra skrivet! Jag håller med dig till fullo. Efter snart 20 år med sporten så kan jag säga att det var rokligare förr. Kanske inte nödvändigtvis bättre, men roligare. För alla fick vara med. SM var det man kämpade för och ingen tyckte det var konstigt att alldeles vanliga människor kom med. Vinstchansen var typ lika med noll, men de som vann, de vann för att de var bäst.
Nya uttganingssystemet tycker jag talar mot allt vi strävar mot i vår träning, den egna prestationer och magiska nollan. För till syvende och sist så är det den som kan prestera flest nollor som vinner (oftast) jag jag kan inte för mitt liv se hur en vinst med tio sekunder under referenstiden med 5-15 fel i bagaget kan vara något att sträva efter. Nej, jag är för att vara en “nolla”. Frågan är bara när SBK/C-AG ska ta reda på vad VI vill.
Bra, Mette. Är säker på att du har rätt i dina slutsatser.
Mkt bra skrivet!! Vi får väl se vart agilityn tar vägen… Lycka till på VM! :o)
Nja, du har förstått mer än de flesta men vi i CAG tar faktiskt INTE beslut om hur SM ska se ut. Vi minskade heller inte antalet på SM utan för två år sedan ökade vi det av “misstag” då det var svårt att räkna på det nya systemet. OM ni vill ha ett större SM (skillt från lydnaden) så måste ni skriva en motion om det. Tjata på oss hjälper inte för det är inte vårt bord. Jag fattar faktiskt inte varför så många orkar maila oss, blogga och skriva på agilitylistan, men INGEN orkar skriva en motion!?
Det beror säkerligen på tillgänglighet! Det är ytterst få som vet hur och vet vem som skall ha det. Dessutom är har jag fått informationen om att det måste gå genom distriktet och det är en del distrikt faktiskt fungerar väldigt dåligt.
Vi i vår klubb är beredda att skicka motion och kommer göra det. Skall bara försöka luska ut till vem och vilka vi skall skicka den.
Kom på en sak efter jag skrivit ovanstående. Det finns något som heter “SM-gruppen” också. Jag vet inte vad de gör exakt men om jag förstått saken rätt så är de överordnade oss i agilitygruppen vad beträffar SM-arrangemangen. Vi fick just en ansökan om SM 2012 och då kom den via medlemsutskottet (som ligger under fs) till SM-gruppen och DÄREFTER till oss. Så det kanske går att prata med dem också.
Ledsen för förvirringen (den är i varje fall ärlig) men poängen är i varje fall att det INTE är agilitygruppen som bestämmer hur SM ska se ut.
Så att jag inte anklagas för feghet. 😉
Nej, givetvis vill jag inte ha lydnads SM och agility SM ihop.
Det är en intressant fråga du ställer Mija. Kanske ”SBK” borde fundera på varför ingen ”orkar” skriva motioner? Bevisligen så beror det inte på avsaknad av åsikter eller förmåga och tid att skriva ner dom.
Kanske det beror på att SBK känns så himla tungrott? Kanske att det är väldigt svårt att förstå hur SBKs organisation ser ut? Att man inte vet vart man ska skicka motioner? Att det är extremt svårt att förstå vem som bestämmer vad?
Kanske det beror på att det känns som att de som idag har makt att bestämma över agilityns framtid saknar engagemang och visioner för agilityn?
Kanske att folk istället skriver på listan i hopp om att någon som faktiskt har både engagemang och förståelse för agilityn och samtidigt tid och ork för det byråkratiska ska läsa, förstå och jobba för en lösning?
Som sagt intressant fråga.
Fast jag tycker fortfarande det är rätt fräckt… Vi som sitter i centrala grupper kan inte samtidigt motionera – det ser konstigt ut. Och när jag gång på gång säger till folk att det där kan inte jag påverka, du måste vända dig till ditt distrikt och de inte orkar… Då undrar jag varför jag ska orka? Kan vi inte dela på bördan?
Nu menar jag inte att man inte ska diskutera, det är ju nödvändigt för att kunna formulera och pröva sina tankar. Men när man vet vad man tycker och vad man ska göra åt det men inte “orkar”… Det fattar jag inte.
Fast vaddå inte orka! Jag har mailat vårt distrikt om massor av saker och härjat om regelrevideringen, det fungerar inte speciellt bra kan jag säga. Exakt hur mkt skall jag orka? Och jag tror knappast jag sitter ensammen i denna båt, har alla distrikt full koll på vad som händer och fungerar det i alla distrikt?
Ett litet exempel: Linda skriver ovan och frågar när SBK/CAG ska ta reda på vad “VI vill”. Varför kan inte Linda göra sig besväret och berätta det själv? Tycker faktiskt inte den typen av kritik är rättvis.
De delar vi i CAG kan påverka går vi dessutom aktivt ut och frågar om. Vi har haft enkäter både om SM-kvalsystem och SM-final. De enkäterna har dessutom haft avgörande betydelse för hur det ser ut idag. Men detta med att dela agility och lydnad är inte vårt bord.
Vill bara förtydliga att jag inte säger att du inte orkar Mette. Jag bara försöker beskriva hur frustrerande det är att mötas av det så fort man säger vad som behövs göras.
Och ingen har skrivit den däringa motionen mig veterligen.
Min stora fråga är varför vi i CAG ska orka? Det är minst lika tungrott för oss. Och om man då inte får någon hjälp från de aktiva när det behövs så blir det riktigt tungt.
Vi är faktiskt ute och rör oss på fältet. Vi läser mail-listor, forum och bloggar. Vi pratar med folk. Och vi tävlar själva. Så det går inte att hävda att vi inte vet vad som händer och sker. Men vi kan inte fixa allt själva.
Men vart skall motionen skickas? Och vem kan skicka motion?
Ett förslag är ju att kontakta Brukshunden (tidningen alltså) och be dem skriva en artikel om “hur du påverkar”. Alltså, verkligen reda ut vart motioner ska skickas, hur en motion ska se ut osv. Banne mig, det ska jag göra direkt. Då har jag åtminstone gjort nåt!
Jag har försökt fatta vart man skall vända sig genom att läsa SBKs stadgar, iaf när det gäller motioner till kongressen som väl är de enda motioner som nämns i stadgarna ?) står det såhär:
“Rätt att lämna motion till ordinarie kongress har endast distrikt, lokalklubb och rasklubb. Motion ska vara skriftlig. Motion från lokalklubb ska vara det distrikt lokalklubben tillhör tillhanda senast den 15 november året före kongress. Distriktet ska med eget yttrande överlämna motionen till förbundsstyrelsen. Motion ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 1 januari kongressåret. Förbundsstyrelsen ska med eget yttrande överlämna motionen till kongressen.”
Ja, det är så det går till mig veterligen. Och jag tror att FS skulle låta både oss i agilitygruppen och dem i SM-gruppen yttra oss. Eller i varje fall medlemsutskottet.
Tack för infon. Ja, det är ju intressant, man kan ju bara fundera lite på vad skånedistriktet kommer skicka med för yttrande….I skåne har vi samlat DM (påtvingat enligt mig) och det krävs nog verkligen en samlad insats för att kunna få distriktet att fatta och ffa respektera vad agilityfolket säger i denna fråga. Sammantaget kan man säga att vi verkligen i sådant fall jobbar i motvind.
Fast oavsett vilket yttrande dom bifogar så måste väl både distriktet och förbundsstyrelsen lämna själva orginalmotionen vidare oavsett vad dom tycker, om jag inte fattar fel.
Till Mija: Det där med motion gäller väl bara separationen från lydnaden?
Själva SM-bestämmelserna är det väl SM-gruppen som bestämmer?
Antalet starter kan väl inte bli sån himla skillnad om man har nollor istf pinnar? Lägger man dessutom på krav på en dubbelnolla så faller …många.. bort.
Hur når man SM-gruppen?
Till Mija,
du skriver att CAG har gått ut med enkäter kring SM-kvalsystemet och det är korrekt, men föregicks beslutet om att bara pinnar ska räknas inför 2010 verkligen av någon enkät? Visst är det väl ändå CAG som har fattat beslut i den frågan och dessutom gjort det utan att informera om vad som var på gång. I alla fall läste jag det så i din blogg – att ni kvällen före distriktskonferensen fattade ett “jävligt bra beslut”. Det är väl detta beslut som fått många att tappa sugen och känna att deras nollade lopp inte räknas längre om de inte är supersnabba och inom 15% av de bästa placeringarna?
/Gudrun
Ja du Mija, anledningen till att Linda inte gör sig besväret att säga vad HON vill blir ganska uppenbart med tanke på din reaktion pga en kommentar i en annan persons blogg.
Eva – Stämmer. Agilitygruppen är det bara att maila. Vem som helst av oss. Vi vidarebefodrar.
Gudrun – Nej, vi har inte enkäter i varje fråga men vi sparde kommentarer om pinnar och nollor sedan första gången och vi fick några skrivelser. Det är fel att vi inte informerat. Håkan skrev väldigt tydligt i “Nytt från CAS” och redan när Q-systemet infördes sades det att det bara skulle gälla två år. Däremot missade många informationen, så man kan ju säga att den borde matats ut bättre.
Linda – jag förstår dig inte alls faktiskt. Om du vill ha något – jobba för det. Det du skriver om “min reaktion” förstår jag inte heller. Jag bemöter det ni skriver. Vill ni att vi som har dessa uppdrag ska bry oss eller ska vi inte det? Man kan ju faktiskt inte räkna med att alla håller med hela tiden. Och om man som Linda kritiserar andra får man nog vara beredd på replik. Men det är ju också rätt värdelöst, mycket bättre att fokusera på sakfrågorna då. Och, som sagt, motionen är fortfarande inte skriven och jag är en av de få som inte kan skriva den.
Allmänt kan man ju också säga att det finns en hel del som faktiskt gillar pinnarna. Av olika skäl. Men eftersom det inte är det politiskt korrekta att tycka håller de tyst. Kanske beror på att folk skriver som Linda? Eller så är det bara inte så viktigt för dem, så de orkar inte bry sig. Eller så vaknar de först när pinnarna är ersatta.
Om någon vill fortsätta debattera detta med mig är ni välkomna att maila privat. Jag är inte rädd för stormvindar men jag vill inte utsätta någon annan för det. Mette har skrivit ett bra debattinlägg och jag ville komma med kompletterande info. Det har jag gjort och jag är inte intresserad av att mala saker om och om igen. Ser i varje fall fram emot att se resultatet av ert arbete! Bruksgubbarna kommer svimma om agilityfolket på allvar börjar motionera! =)
Mija,
visst, agilityoraklet Håkan informerade om att q-systemet bara skulle gälla två år. Håkan informerade helt klart två år för tidigt. Folk är inte superfokuserade på Håkan. Ledsen och glad på en och samma gång.
Nä, du måste lära dig att ta till dig kritik och inte bara skylla ifrån dig på yttre omständigheter. Informationen som gick ut för två år sedan var att q-systemet skulle utvärderas under två år. Informationen var INTE att CAG två dagar före distriktskonferensen 2009 skulle fatta ett beslut kring nollor eller pinnar utan att förankra detta hos berörda medlemmar. Faktiskt.
CAG slängde sitt av dig själv i din egen blogg som “jävligt bra” beskrivna beslut rakt i skallen på ovetande medlemmar samma dag som distriktskonferensen ägde rum. Det finns inget du kan skriva eller säga för att övertyga mig och resten av agility-Sverige om motsatsen. CAG körde över de aktiva i det här beslutet. Utan att inse vilka följder det här “jävligt bra” beselutet skulle få. Punkt.
Oavsett om Håkan “informerade” om att det var ett temporärt q-system för två år sedan.
“Allmänt kan man ju också säga att det finns en hel del som faktiskt gillar pinnarna. Av olika skäl. Men eftersom det inte är det politiskt korrekta att tycka håller de tyst. Kanske beror på att folk skriver som Linda? Eller så är det bara inte så viktigt för dem, så de orkar inte bry sig. Eller så vaknar de först när pinnarna är ersatta.”
Ursäkta, men vilket jälla skitsnack, Mija. “En del” är ganska många färre än “resten”. Och hur i helvete kan du veta vad som är politiskt korrekt och inte att tycka i den här frågan? Hur kan du veta att de som inte håller med om det “politiskt korrekta” och därmed CAG-linjen väljer att hålla tyst? Är det du och CAG som bestämmer vad som är “politiskt korrekt” i agility-Sverige? Så att de som inte tycker som du och Håkan inte vågar agera? Du jobbar ju inte ens på gräsrotsnivå enligt dig själv på listan för inte allt så länge sedan…
Jag väljer medvetet att skriva här och att inte mejla privat. Jag tillhör gräsrötterna inom SBK och vill att mina åsikter kommer ut offentligt. För jag tycker helt ärligt att CAG inte funkar speciellt bra.
/Gudrun