Jag körde ett kort agilitypass på lunchen idag. Det är så jäkla kvalmigt i Malmö att man är inte speciellt sugen på något mer än korta pass för man är helt dygnsur av svett så fort man rör sig. Jag ville vilket fall träna lite på kontaktfältshindren och framför allt tunnel under balans såsom på SM (och Gåsahoppet för den delen, Lee Gibson).

Mina tankar på SM var att jag skulle stanna kvar vid balansen och verkligen se att Tux kom på balansen, att liksom inte chansa. Idag när jag tränade så tänkte jag först testa lite hur Tux reagerade på de olika tunnelingångarna och sedan göra exakt som på SM och sist testa att inte stå kvar.

Grön väg (1) så körde jag bara med arm ute, Tux tjoff in tunnelingång utan tveksamheter.

Blå väg (2) så gjorde jag en threadle och placerade mig vid tunnelingång (borde kanske stå omvänt, först placering och sen threadle). Samma sak här, tjoff så satt Tux i tunneln.

Rosa väg (3) så stod jag en bit från balansuppgång och gjorde en threadle men stod kvar tills han kom upp på balansen. Fick en klar och tydlig tvekan när han kom upp på balansen. Ungefär samtidigt hände det något, för när jag vänder om för att springa så slår jag typ i tunnelingången.

Funderade lite innan vad det är som avgör om det är balansen eller blå tunnelingång (3), om det är hur länge man threadlar eller om det är positional cue. Kom fram till att det är helt klart positional cue, för det var så tydligt att Tux tog beslutet till blå väg innan han ens hunnit passera balansen eller hur man nu skall förklara det. Min lilla eureka grej är då att när jag stannar för att vara noga, som på SM då, så står jag väldigt nära positional cue för blå väg. När jag sen provade att göra threadle och springa på så fanns det inga tveksamheter alls. Så nu har jag bestämt mig för att det var mitt ‘fegkörande’ som sabbade mitt SM. 🙂

Johannas roliga spring 3 (kopierad av mig)

Jag tränade på denna bana i söndags. Jag körde lite olika alternativ för träningens skull:

1-3 hund till vänster.

3-4 framförbyte

4-5 bakombyte

5-7 serp (!) eller 6-7 threadle rear cross (grymt svårt att få till rear cross, känns mer som threadle flick)

gör jag threadle rear cross så höger handlar jag tunnel och då blir det bakombyte 8-9

Diagonalt framförbyte 10-11, förutsätter självstänidgt slalom

Framförbyte 13-14

Sen måste jag göra ffb 15-16, det innebär att han självständigt för klara 14-15, håller bara handen ute. Trots detta så blev ffb off positional cue men det är inget att be för i detta läget för mig, jag kan liksom inte lösa på annat sätt.

16-17 är matte jäkligt tyst och hoppas att hennes hund drar mot slalom (vilket han och många andra gjorde) så att hunden automatiskt kommer på baksidan av 17, då kallar man 😀 .

17-18 bakombyte

Den som vann denna klass gjorde typ blindbyten på alla ställen, vilket fall 6-7, 10-11 och 16-17. Det var en lång och jävligt snabb kille och helt ärligt så hann han knappt, hunden fick faktiskt bromsa upp. Så även om vi hade haft det på vår repotoar så hade det varit out of the question.

Serp eller threadle rear cross på 5-7, först tänkte jag att det är omöjligt att hinna serp men sedan tänkte jag att det är träning och jag måste testa. Jag hinner men  att ta upp serp arm vid rätt tillfälle känns stört omöjligt. Jag gjorde så att så fort Tux fäste på 5 så la jag benen på ryggen och sprang så att jag hann korsa tunneln medan Tux fortfarande var inne. Det blev bra! Tux fattade det ju kanonfint, han vet ju att när man korsar linjen så framför en tunnel så skall han inte fortsätta rakt fram (Ozzy valde däremot att blindbyta en gång när jag inte var där och tittade vad han gjorde). Men det är chansing, grymt svårt att hinna. Och när det gäller threadle rear cross från tunnel till baksidan av 7 så kände jag att Tux svarade bra för threadle (vilket han inte gjorde på tävlingen) men att jag egentligen aldrig bakombytte, jag klev inte över hans väg..så jag antar att man kan säga att det är en flick då 🙂 .

På tävlingen tänkte jag att Tux inte tog min threadle arm till 7, men jag tror att min väg var det stora problemet egentligen. Jag sprang väldigt diagonalt från 5 till 7 på tävlingen för jag tänkte på något sätt att jag skulle hinna upp till 7. Det gjorde att mina axlar pekade mkt 7. Nu när jag tränade så såg jag till att räta upp mig så att jag blev parallell med tunneln, bromsade in, threadle rx och då funkade det klockrent.

Ja, så gjorde vi! 🙂

Jag har faktiskt funderat lite på att skicka denna bana till Mr D men jag har fegat lite av lite olika anledningar. Skulle vilja ha lite mer kött på benen kring det här med att ta hunden till baksidan av hinder. Får kanske spara den till december…