Lite löjligt men jag är lite förtjust att Tux och jag har tagit oss in på topp 10 på Årets Agilityhundslista 😀 .

Nu har vi vilket fall varit inne och även om det blir inne och vänt så känns det lite bra. Vi kommer väl inte vara med på flera stora tävlingar så det lär väl bli svårt att hålla platsen. Jag kan ju försöka fylla de tomma rutorna vilket fall. Det blir dock inte i helgen för Tux har dragit på sig en sträckning.

I förrgår när jag skulle träna balansen så slutade det att Tux stannade i 2+2 på tre ben 😯 och skrek som en stucken gris. Jag trodde han hade fått en tagg i tassen eller brutit något. Panik. När jag tog i honom så skrek han ännu värre och kastade sig på rygg. Jag klämde igenom honom och inga reaktioner, inget i tassarna och inget alls någon annanstans. Släpper honom och han travar iväg helt ohalt. Tänker att han kanske bara har slagit i något. När jag sedan skulle sätta på honom halsbandet så började han gallskrika igen 😯.

Går av honom och håller den kurs som jag skulle hålla och går senare en promenad till, ingen hälta och inga reaktioner när jag böjer igenom honom. Grymt märkligt.

Åker hem och sitter på golvet för att gå igenom honom igen för att se om jag kan lokalisera vad det är som har hänt och se så jag inte har missat något. Går igenom honom grymt noga, klämmer och bänder på allt och inga reaktioner. När jag sedan skall vända på honom lite börjar han gallskrika igen. Men det vara bara att lägga ned, kunde inte se något alls. Därmot pep han till när han hoppade upp på husse och när han skulle upp i trappan. Tänkte att det var ryggen men samtidigt inga reaktioner alls där.

Dagen därpå visade det sig att jag kunde få en tid hos vet (Freddy i GBG) samma dag och det passade mig bra ur jobbsynvinkel så som den hysteriska hundägare man är så åkte jag upp. Det var nog bra för mina nerver vilket fall 🙂 . Lite av en slump så upptäckte vi att Tux hade on när han skulle vrida på nacken åt höger och utifrån det kunde vi lokalisera att han har sträckt en muskel som sitter på framsidan bogen. Muskeln används ffa för att lyfta/trycka ifrån frambenet när de hoppar upp.

Det förklarar varför han fick total panik när jag skulle sätta på halsbandet och när jag vrida på honom, för jag tog precis över den muskeln. Freddy tyckte det var en mycket annorlunda ställe att sträcka sig på men när jag berättade att Tux hade slagit marken för cirka 10 dagar sedan under tävlingarna i Falkenberg och borde rimligen just ha kunnat landa på denna muskel så kom vi fram till att den kanske inte var helt konstigt ändå.

Vilket fall som helst så kunde han konstatera att det är just muskeln som gör ont, inga ligament eller dylikt. Tux skall inte köra agility nu närmsta dagarna men i övrigt vara igång som vanligt, vilket förstås känns helt rimligt då han inte har ont mer än när han hoppar. Han har betydligt mindre ont idag och direktiven är att börja hoppa lite på måndag samt att jag skall se till att ha honom riktigt rejält uppvärmd innan jag hoppar något nu närmsta tiden.

Jag tröstar mig med att det kunde ha varit värre och känner mig rätt optimistisk om att vi är på fötter på måndag igen! 🙂 Det är faktiskt lite skönt att få en helg ledig så här helt plötsligt, speciellt när jag faktistk kan göra massor med hundarna som jag inte hade fått gjort annars, spår, lydnad, simning mm. 🙂