Om regelrevideringen
Posted in Agility by Mette | 7 Comments »Jag har under de senaste dagarna funderat en himla massa på det där med ändringarna på storlekshöjderna. Jag skall försöka kalla till ett möte för klubbens agilityaktiva och detta kommer vara den svåraste frågan. Rent spontant tycker jag att mediumgränsen är konstig, givetvis förstår jag de som är oroliga för den ökade konkurrensen med en höjd gräns. Men jag anser att sådant måste man sätta åt sidan när det är en fråga om hundars väl och ve.
Efter en hel del funderande har jag ändå kommit fram till en sak, hur vi än gör så skjuter vi bara på det riktiga problemet – max höjden i large. Även om vi flyttar mediumgränsen ett par centimetrar så är 65 cm högt för alla hundar under typ 55 cm (och det är en STOR andel). Jag menar inte att alla hundar under 55 cm har problem med 65 cm, utan bara att det är högt i förhållande till hunden.
Inte heller att lägga till en storleksklass till mellan medium och large, typ från 43-50 cm löser problemet, anser jag. Likadant med Mijas förslag på listan där hon föreslog medium upp till 50 cm och är large fri, dvs att de som vill satsa på internationellt skall då kunna välja om de skall hoppa på largehöjd eller mediumhöjd om de har en hund under 50 cm.
Jag tycker att båda förslagen är att skjuta problemet bara till en annan höjd, dvs de som är över 50 cm och de kommer då typ permanent få hoppa väldigt nära maxhöjden för det är ju där de som satsar på landslaget är och de vill ju hoppa på den höjden.
Det är rätt uppenbart att 65 cm är högt för många hundar och här i södra Sverige har 65 cm blivit allt vanligare på tävlingar och det utan någon hänsyn till underlaget. Ett gott exempel var Kristianstad där banan hade flera svackor och det på flera håll såg det ut som hundarna fick hoppa säkerligen 70 cm pga att det var en svacka innan.
Om man bestämmer sig för att 65 cm är det stora problemet och den enda orsaken till att vi har kvar den gränsen är för att FCI har den höjden, så har jag ett förslag som jag tror skulle underlätta lite vilket fall och som är grymt enkelt att genomföra.
Det är att man helt enkelt tvingar domarna att utnyttja alla hopphöjder i large (även i de andra storleksklasserna förstås) och reglerar antalet hinder som får vara på maxhöjd. Jag tror att det finns många vinster att ha olika hopphöjder generellt, hundarna måste titta på vad de hoppar och inte bara anta att det ena hindret är det andra likt är ett exempel. Domarna kan börja lära sig hur man utmanar och ställer frågor till hundarna genom att leka med de olika höjderna. Framförallt minskar vi antalet ‘ansträngande’ språng för hundarna. Inom ridsporten så finns det ett talesätt som det faktiskt ligger en hel del sanning i: ‘Det är inte antalet språng som sliter på hästens hälsa utan antalet dåliga språng.’
Om man tex delar in tävlingar i följande ‘klasser’:
Lokal – endagstävling
Regional – tvådagarstävling
Nationell – två eller flera dagar
Internationell – internationella klasser
Spånar lite hejdlöst, men då skulle man kunna säga att på en lokaltävling får bara tex 2 hinder ha maxhöjd och hela spannet mellan 45-60 cm skall utnyttjas.
Regional – max 3 hinder på maxhöjd
Nationell – max halva banan
Internationell – internationella regler
Ja, eller nått i den stilen..
Inom ridsporten har man haft den här indelningen på tävlingar sedan länge och det är faktiskt bra. Man kan tävla i samma klass men kraven är lite, lite högre beroende vilken typ av tävling det är. Som tävlande blir det oxå lättare att välja bort tävlingar som man vet inte passar ens hund, vet man att hunden har svårt med maxhöjden så behöver man inte tävla internationella tävlingar.
Ja, lite funderingar från mig…