Det är väl typ den korta versionen av vad som försigår på hundträningsfronten. 🙂
Jag har tränat kontaktfält, ffa har jag försökt att hitta en metod att förbättra Tuxs vipp och i lördags var vi på inoff i Trelleborg för att träna. Jag är rätt nöjd med tävlingen, hundarna tycks dock märka att det inoff, visst taggar de upp och är laddade men tycker nog ändå att det är snäppet under när det är på riktigt. Jag hade tänkt att jag nog skulle få göra time out i starterna men det behövdes inte. Dock fick jag sätta tillbaka honom på A:et där han gick innan släpp, han stog rätt länge så jag valde bara att sätta tillbaka honom. Sen fick jag ta om vippen där han gick när den slog i backen, den var dessutom inte så bra. Han korrigerar dock beteendet när han vet att han skall stå 2+2… 😳 . Det är kanske inte så dumt det där med tydliga kriterier 😀 ?
Dagen innan var jag på klubben och träffade E & E samt Vappu. De var snälla nog att titta och diskutera kontaktfälten med mig. Det blev lite revidering och en träningsplan för vippen. De tyckte jag skulle plocka bort mitt ‘stoppkommando’ då det inte har den effekt som vi egentligen är ute efter, när jag däremot är tyst så gör han balanshindren bättre. Stoppkommandot bromsar ned honom, vilket jag är medveten om. Han blir inte långsam (förutom på vippen) men han trampar om och dämpar sig när han hör det, man vill ju ha motsatt effekt egentligen. Tyst har jag ju varit från början så det är väl inte så stor sak, stoppkommandot är mycket för mig själv – en påminnelse om att hålla kriterier.
På vippen skall jag hjälpa honom genom att ha tasstarget, dvs ge honom något att sikta emot. Vippen kommer nog aldrig bli riktigt som jag önskar men jag tror att jag faktiskt kan hålla 2+2 kriterie, tar hjälp av target till och från och använder bord för att minska höjden så kommer jag nog komma till något som är nöjaktigt. Hoppas jag 😕
Babbel och dravel!
På de senaste tävlingarna har jag missat threadles eller, i Trelleborg missade jag solklart att ‘threadla’ varvid Tux gjorde precis som han skulle. Under Gåsahoppet var det två situationer där jag inte ansåg att det behövdes threadle men där Tux verkade anse att det behövdes, svårt att sätta fingret på vad det är som felar.
Under Gåsahoppet hopp öppen så gjorde jag bakombyte 12-13 och Tux tog hopphindret som är onumrerat. Han är inte så bra på att ta bakombyten efter säcken och när jag tittar på filmen så ser jag att det är inte så himla tydligt att han inte skall ta det. Visst, han skall ju svänga av bakombytet men samtidigt driver jag framåt.
I denna starten stack Tux till 4, typ nästan den enda hunden som gjordet det 🙁 . För att ta sig till 2 måste han förbi den aktiva linjen för 4 men detta hinder stod typ aplångt borta så jag räknade bort det. Tux tyckte helt klart att det var det självklaraste i världen.
Vet inte vad jag vill säga med detta egentligen 😳 mer än att jag har funderat på om vi (jag och Tux) har en brist här, när det gäller kunskapen i threadles och aktiva linjer. Eller om det bara var otur i arbetet…Oj, vilket svammel det blev…
Hei 🙂
Dette med threadler er virkelig vanskelig, jeg og ei venninne diskuterte det i går kveld, så jeg så Greg’s “the winning combination” igjen i dag (en stund siden sist), og det er jammen mye å holde orden på…
Bare for å ha nevnt det, så ser det ut som om han vil måtte passere vegringslinjen (active oplane) på det unummererte hinderet i den første kombinasjonen også…
🙂