Kvällen bestod av antiblindbytesträning 
och antipipträning.
Antipip är väl inte så mycket antiträning egentligen utan mer att försök att hitta rätt attityd hos Tux i lydnadsträningen så att han är tyst. Calm and keen skall bli mitt mantra..problemet är att jag har lite svårt att tackla när han missar den där biten med calm. Om jag bara bryter så studsar han runt och där känns det knappast som vi hittar något lugn. Idag la jag honom ned, lugnt och så startade vi om efter en stund. Det är ingen självklarhet att han taggar ned men efter ett tag gör han det förstås. Ugh, skulle verkligen behöva gå privat för någon som jag tror på.
Antiblindbytesträningen var verkligen en antiträning i dess rätta bemärkelse. Jag har aldrig lagt väldigt stor vikt vid antiträning så som antiflick, anitblindbyte. Jag vet inte varför, det har väl bara inte känts aktuellt. När blindbyten diskuterades så var ett av argumenten pro-blindbyten att hundar som inte borde blindbyta gör det – dvs att det blir alltid missförstånd oavsett om du väljer att blindbyta eller ej. Det är helt sant, Tux har blindbytt på mig och han borde inte göra det…Fast jag har faktiskt aldrig tränat honom att INTE göra det, jag har bara inte använt mig av blindbyten då systemet liksom inte erbjuder det.
Därför började jag idag att göra typ tvärtemot hela agilitysverige med antiblindbyte och Tux uppvisade helt klart bristande kunskaper i detta. Kanske inte rakt av hela tiden men klara brister, ffa i yttervarvscirkel med hund på höger sida. Innervarven var han väldigt säker på, där reagerade han med att svänga med axlarna när jag bytte arm.
Som avslutning körde vi pro-flickträning med tunnel under balans. Tror det kommer bli mycket tydligare nu när jag isolerat flickkommandot, fick väldigt mycket mindre frustration idag än vad jag har haft många träningstillfällen då jag tränat flickandet. Vi tränade även bordet lite, jag är på tok för dålig på att träna det. Jag vill ha ett bra bord där man inte behöver stå och typ blocka eller så.
Den situation jag kommer ihåg där Tux blindbytte på mig såg ut ungefär så här:
Nu hade jag diskat mig redan när jag kom till passagen men tanken var att jag skulle ta honom på utsidan av mig mellan 11 och 12, när jag då vrider mig runt 10 (det var ganska trångt mellan hindren) så pep han över 10 istället. Som sagt jag var väl inte helt med i min handling eftersom jag var diskad men det hade nog faktiskt kunnat hända även om jag inte var det…om man är uppriktig. 😳
Intressant om antiblindbytes träning, hoppas du skriver vidare om detta. Min lilla hund blindbyter på mig, till mitt stora förtret, trots att jag aldrig använt mig av det. Jag gillar helt enkelt inte att vända mina hundar ryggen… Jag kör nog rätt Greginspirerat utan att ha tagit till mig det fullt ut än (är för dålig på att konsekvent träna cirkelarbete…) Oj nu blev det längre än tänkt, skulle ju bara skriva att det var kul läsning, som vanligt!
I vilka situationer har du problem då? Jag har också tagit lätt på anti-träningen… Nu blir jag oroad… 😉
Intressant… kan det jmf med att träna “proofing” i andra situationer tex kontaktfälten? Där utmanar man ju för att utförandet ska bli säkrare, varför är det inte lika “lätt” att tänka så när det gäller andra hinder (handling) också? Jag har inte gjort det iaf. Hoppas du vill utveckla ditt antitränings tänk! 🙂
Jag känner inte att jag har ett problem med blingbyten, jag tänkte nog mer att vi kanske inte har en fullförståelse för att bx’s är okej. Precis som Petra skriver, en proofing helt enkelt där jag utmanar Tux för att minska risken att han gör fel i tävling. Detta var lite av ett infall och en avknoppning av den diskussion som var på listan eftersom det slog mig att det är inte så konstigt om Tux blindar på mig då han aldrig fått lära sig att man inte gör så…
Igår gjorde jag det enbart gåendes på cirklar men tänkte nog bygga på utmaningen, klurar på olika situationer där ett missförstånd kan ske.
Vad självklart det blev nu när jag läste detta inlägg; det är en stor skillnad på att tro att en hund inte ska göra något för att man aldrig gjort det jämfört med att tro att en hund inte ska göra något för att man tränat den på att inte göra det.
Ja, tack för detta!
Ska absolut ta detta med mig.
Jag har “proofat” en del i torrhandlingen. Det klassiska är ju de små, små cirklarna där hunden får jobba för att låta bli att blindbyta men jag tycker överhuvudtaget Rasken haft det svårare ju fortare jag rört mig.
Men de tillfällen han verkligen blindbytt är lätträknade ännu så länge och har hitintills berott på samma sak hela tiden: han skiter i mig och tar en tunnel han hittade…