Jag var så himla sugen på godis så jag tvingade Robert att köra mig till Ica efter att vi varit på lunch och lite shopping (fast vi köpte typ inget). När jag står där bland lösgodiset och funderar så står det en unge bredvid mig och petar med sina smutsiga fingrar i godiset och gapar på mamman, som givetvis gav efter när ungen skrynklade ihop ansiktet till gråt. Mamman fortsätter att plocka i godis i påsen med bara händerna. Jag säger att det finns skopor där och för allas trevnad kunde hon kanske använda dom. Man skulle ju kunna tro att det är sunt förnuft, eller? Apskaftet till morsa säger då att alltid skall det då vara sura människor överallt…

Hur jäkla svårt är det, är folk så infernaliskt jäkla korkade?