i looserland. Ett andra pris blev det idag, han var märklig men dock inte så hysteriskt spänd som förra gången.

Platssittningen – hade han sjunkit över lite på ena skinkan.

Platsliggningen – blev ett dk på nedläggandet men annars hade han legat bra.

Frittfölj – gick väl okej. Jag gjorde en miss på ett ställe som troligen orsakade poängneddraget, i stegförflyttningarna åt vänster så tappade jag räkningen på stegen och påbörjade ett steg men ångrade mig vilket gjorde att Tux inte satte sig i den halten. 8,5 fick vi.

Dumrutan – här vred han sig i sittandet, ngt steg inåt.

Inkallningen – ställandet gör han inte som på träning utan tassar gärna framåt ordentligt, vet inte riktigt hur jag skall komma åt det. Han tycker liksom inte det är någon hit utan vill hellre springa när man äntligen får chansen..

Rutan – skicket till konen var verkligen super, ibland kan han bli något vid när han ställer upp sig vid konen men idag gjorde han det precis som jag vill. Tyvärr hände något vid skicket till rutan, han sprang ut en bit och såg konen till dirigeringsapporteringen på vägen, blev osäker och vände tillbaka till konen. Jag skickade om och då var det ingen tvekan. När jag tränar brukar jag tänka på att ställa koner som kan komma i blickfånget och störa men jag har nog inte gjort det på länge då jag inte vågat träna rutan så mkt. Han är så jäkla konfixerad så jag försöker hålla rutanträningen till ett minimum.

Dirigeringsapportering – med tanke på att han har lagt apporten vid mina fötter senaste två tävlingar så var jag beredd på DK för att försöka bryta trenden men idag hittade han på något nytt. Kon och dirigering var bra men när han skulle gripa apporten bryter han börjar titta sig om och vänder för att fortsätta vänster utåt. Det såg precis ut som han tänkte, nä det är inte denna apport då måste den ligga ännu längre vänster ut. Han var riktigt målmedveten när han snurrade runt så det var inte så att han tänkte göra något annat utan han var på ett uppdrag. Jag sa hans namn så han skulle vända tillbaka och sa apport och då tog han den och kom in utan att släppa. Det är så märkligt med apporterna.

Metall – pip på vägen ut, morrning vid greppande.

Vittring – idag var en sådan dag där vi förlorade mkt på att han inte kan sitta kvar och se vart de läggs. Dels var det fullt av löv och dels så hamnade vi mot konen när vi vände oss om, alla förhoppningar växte hos Tux (vilket gjorde honom lite disträ när vi vände tillbaka). Han trodde han såg pinnarna när jag skickade men det var löv så vägen ut blev kringilikrokig. När han kom ut till pinnarna så drabbades han av stora osäkerheten igen och började titta på mig. Jag låtsades som inget och då gjorde han vad han skulle, förstås rätt apport.

Fjärren – han flyttade fram i ett skifte där han var påväg att ställa sig fast jag sa sitt, dock ändrade han sig men genom dra in rumpan under sig istället för att flytta framtassar bak. Han har gjort så någon gång på träning oxå, att han liksom reagerar innan jag har sagt ordet färdigt, dvs att jag har kommit till ‘ssss’ i sitt eller stå och så är han nästan uppe redan.

Bita ihop var melodin. Annars är jag nöjd med att jag var koncentrerad och genomförde allt som jag hade tänkt mig, det är väl det stora positiva ‘detta’, dvs att jag har blivit mycket bättre att utesluta ovidkommande saker. Jag kollar inte på poängen, jag intresserar mig inte alls för domaren eller hur det går för andra. Det är bara saker som stör mig, gör mig osäker, det är jobbigt nog som det är. På en tävling för inte så länge sedan 🙂 pratades det mycket om domaren och jag märkte att det stressade mig mycket, jag kände mig osäker och tog med mig det in på banan. Eftersom det är så mycket oharmoni i tävlingssituationen så behöver Tux verkligen en trygg matte känns det som. Dessutom så är det som så att i många fall är den information som domaren ger mig irrelevant, något som domaren förstås inte kan veta då han dömer vad han ser men för mig som vet att beteendena hänger ihop med att det är tävling så hjälper det inte så mycket.

Till det trevliga var att jag fick erbjudande om att vara med i träningsgrupp vilket är något jag har sökt ett tag. Nu hoppas jag bara att det skall kännas bra där för jag tror någonstans att det är just det faktum att jag tränar så mycket själv (99,9 % av tiden) som är orsaken till att det har blivit så här på tävling.