Agilitytävlingar i Vallensbäck, årets sista agilitytävlingar för vår del och de gick inte bra. Fast det känns som jag redan har lämnat det bakom mig och ser fram emot en längre träningsperiod och nya tag till nästa år.

Av fyra lopp nollade vi ett och där räckte inte tiden till. Inte så att Tux gick så långsamt, men han kom helt enkelt ingenvart när han sprang utan benen blev mer som trumpinnar och sen blev en sväng/linje inte så bra men det var mitt fel (fegade). Tux anpassade sig inte så bra till mattan den här gången, ffa i de första två loppen. Dessutom var det ‘knixiga’ banor med både pushar och threadles efter varandra, vilket förstås blir kämpigare när man slirar.

Tux hoppade av vippen för tidigt i ena agilityklassen och i samma klass när vi redan var diskade gav jag släppkommando på A:et innan han var kontaktfältet, hjärna och mun var bara inte sammankopplade. I nästa agilitylopp så tog han A:et men inte med mycket och väntade på något släppkommando gjorde han då rakt inte, tog om. Sedan gjorde han i princip samma på vippen och då fick jag nog och gick av banan.

Kontaktfälten har blivit en misär och jag tycker ändå det är rätt underligt för han borde korrigera sig med tanke på att jag tagit av honom från banan ganska många gånger. Kort kan man säga att det känns faktiskt som om det gått åt fel håll trots korrigeringar. Jag kan ju inte tolka på annat sätt att han inte fattar vad jag är ute efter. Och jag känner mig oxå väldigt osäker nu, det blir väldigt stor skillnad mellan träning och tävling för jag blir passiv och avvaktande på tävling och är offensiv på träning.

Jag antar att det är stora glappet mellan träning och tävling som är problemet, orsaken till att det är glapp är att jag har svårt att ha tålamod att ‘vänta’ ut Tux till ett 2+2 på tävling. Tux samlar sig rätt mycket vid kontaktfälten och träffar ofta med många tassar på fälten och på tävling är det så förbaskat lätt att ge släppkommando så fort han är på fältet. Tidsmässigt tror jag att det är marginell skillnad att släppa lite tidigare än 2+2, för han har inga dåliga 2+2 utan det är tävlingsdjävulen.

Därför måste jag ha en kontaktfältsplan till 2009 som faktiskt är vattentät både tävling och träning, något som jag vet att jag kan hålla annars kan jag likagärna skita i agilityn nästa år.

Annars var det en trevlig tävling, trevligt sällskap och sällskapsspel 😉 .

Imorgon så skall jag och Tux tävla träna lydnad hos SBK Malmö, tyvärr jag bara hunnit med ett pass lydnad denna vecka. Hade det inte varit för att jag tycker att vi behöver träna på tävlingssituationen så hade jag strukit mig men skall jag bita ihop och utstå förudmjukelsen.

2008 har verkligen inte varit ett bra år för mig och Tux!