Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.

Kvällen började med mitt lilla kontaktfältsprojekt eller projekt är väl att ta i, vet inte om det är ett projekt än. Testar lite och det går bra, vi har väldigt väldigt skoj. Vi får se om det blir ett projekt, skriver i sådant fall mer. 😉

Sen skulle vi träna lydnad och det gjorde vi oxå, dock blev det inte som jag tänkt mig. Det var allmänlydnadskurs samtidigt och jag blev så himla störd av denna kurs att jag var tvungen att lägga om träningen. Meningen var att jag skulle träna tävlingsmässigt men då skall man ju oxå vara tävlingsmässig själv oxå och det klarade jag inte. Därför la jag om efter ett fritt följ och dumrutan och körde delar av moment och med mer pauser.

Den där kursen var enormt stökig, hundar som gjorde utfall, skällde, slagsmål och mycket korrigeringar. Dessutom strök en unge runt och slog ned bommarna på agilityhindren, sprang på våra minihinder och hoppade höjdhopp över hopphindren.

Jag blir otroligt stressad av dessa kurser som går på vår klubb där det är så oroligt under själva kursen. Det är jobbigt när man känner av så mkt frustration hos hundarna och att jag upplever att instruktören inte riktigt har koll på läget. Det senare innebär att jag hela tiden är beredd på att någon mkt arg och frustrerad hund skall komma rusande när som helst. Jag funderade oxå på om det var mängden av korrigeringar som används som störde mig och det gör förstås. Inte för att jag generellt mot korrigeringar utan för att inget händer, de lyckas liksom inte minska de oönskade beteendena. Någonstans måste man som instruktör reflektera över resultatet av det man undervisar…

Under stortsett hela mitt lydnadspass höll denna kurs igång, under en stor del så stod de i en ring med typ 1,5 meter mellan hundarna. En Border terrier var helt hysterisk varje gång hund skulle gå förbi honom, varje gång trycktes han i backen…Instruktören gick fram till en hund som skällde i stortsett hela tiden och började gapa och skrika på hunden. Det sista jag hörde instruktören säga var när en pudel hoppade och  bet i / kampade med mattes arm att hon skulle dra åt eller rycka i kopplet så att hunden nästan kvävs – ‘det dör den inte av’. Ja, det är helt sant och jag överdriver inte 🙁 .

Det är absolut ingen barnlek att ha dessa kurser, jag hade verkligen inte orkat det. Men sak slog mig idag, att det verkar alltid vara så att vissa instruktörerna har svårare kurser, sämre elever, tuffare hundar. Jag börjar verkligen känna att det kanske beror på hur kursen är upplagd…

Och om någon undrar så har jag redan delgett min åsikt kring dessa instruktörer..

Lydnaden gick okej, lite ljud här och var men vi hade kul och jag kände ingen frustration över min egen träning.