att ha agilitytävlingar i sådant här väder? Det blåser riktigt rejält och det regnar sidlänges. Skurup har tävlingar idag, stackarna. Nästa helg är fullspäckad med agilitytävlingar, fast då skall det förstås vara sol :).

Själv har jag suttit och gjort funktionärsschema till våra tävlingar, hela förmiddagen, har lagt det åt sidan en stund nu. Roligare kunde man ju ha, bra att vädret inte lockar att gå ut vilket fall.

Tränat har vi gjort ganska flitigt..

I torsdags åkte jag till SBK Malmö och tränade lydnad med Tux och tricks/freestylemooves med Ozzy. Man blir ju paff när man kommer till SBK Malmö för där upptäcker man att det fortfarande finns folk som har rasen Schäfer och jobbar med dom. Schäfrarna är sparsmakade på Oxie. Vi hittade vilket fall ett hörn att vara i (supermycket folk). Jag trodde lill-loppan skulle vara okoncentrerad med alla kurser runt omkring men han gillar att göra sina moves och var mycket mer koncentrerad än på hemma plan, där agilityhindren drar. Jag tycker att han är superduktig, det enda är väl att han kan skälla. Annars börjar vi kunna sätta ihop flera moves och få lite flyt.

Tux går väl rätt okej i lydnaden oxå, jag jobbar rätt mycket på den och skall tävla en hel del i höst tänkte jag. Han har drabbats av lätt rut-konfixering efter att jag i onsdags tränade flera olika rutor efter varandra. Igår var fixeringen mer än lätt för övrigt, då vände han sig om i en halt för att stirra på konen och tappade tråden delvis någon gång för han hoppades så mycket att jag skulle skicka honom. Straffet blev förstås att jag hoppade över rutan helt och hållet igår.

Det som stressar mig lite är att jag helst skulle vilja få ordning på platsliggning med hakan i backen till jag skall starta, tyvärr går det trögare än jag tänkt mig. Tux ligger gärna med hakan i backen men han förstår inte riktigt att man måste göra det hela tiden, blir han störd så åker huvudet upp. Jag är inte helt nöjd, lägger på störningar men jag får inte riktigt fram poängen till honom, dvs hakan i backen vad som än händer (utom om en annan hane kommer fram och försöker mucka för då skall han springa fort som fan till matte *I wish*).

Fjärren har varit lite stönig oxå, han börjar göra skiftena på egen hand. Jag har kört mycket boll bakom honom, nu har han fått rätt mycket förväntan på bollen och då har han inget tålamod alls. Nu har jag lagt om strategin lite så jag växlar mellan att köra skiften och köra ett skifte där han skall bibehålla position – gruvligt märkligt säger Tux, jag kan ju massor av saker och jag VILL ha den där bollen.

Det jag har varit duktig med nu senaste tiden är faktiskt uthållighetsträning, dvs köra flera moment utan belöning. Skitjobbigt…..för mig, Tux säger inget men jag tror det är rätt bra.

I fredags blev det agilityträning. När jag körde förbi klubben trodde jag det fanns en bana kvar sedan torsdagskvällen men någon hade delvis sabbat den och jag kunde inte klura ut hur den gick så jag fick hitta på en bana. Blev faktiskt rätt rolig trots att det var en hitte-på-bana.

agility_3_okt_2008.gif

Tux och jag hade mest problem med hindret efter A:et, jag ville göra en serpentin och tyckte Tux kunde runda hinderstödet på egen hand medan jag rörde mig mot serpentinposition. Fast Tux vek in och vek in fast det inte skedde något armbyte och även om jag liksom följde med upp en bit. Kändes som jag hade hittat en svag punkt hos oss, hade förstås kunnat göra framförbyte men jag blev så fixerad vid att han skulle förstå att han inte fick vika in så det testade jag inte.

Igår blev det lydnads- och agilityträning. Det mest exalterande som hände var att Tux försökte springa in i en tunnel med ett bord efter sig, som jag satt fast honom i. 🙂 Jag hade tidigare försökt att se om jag kunde provocera fram kontaktfältsfel genom att tagga honom (gör aldrig det annars), sen skulle jag köra med Ozzy. Precis innan brann det av ett skott någonstans och Ozzy är skotträdd så jag tänkte att jag verkligen skulle tagga upp honom för han kan sticka när han blir rädd, han var mest taggad på agilityn men jag såg att han hade hört skottet. Vilket fall så blev Tux helt utom sig av att jag taggade Ozzy och sprang med honom så han sprang oxå in i tunneln med bordet efter sig, kunde inte hjälpa det men det såg bara för roligt ut så jag skrattade.

Jag kommer aldrig kunna få en hund som ligger och tittar på när den andra hunden i flocken jobbar, vilket fall när det gäller agility. Tux blev helt galen första gången han såg mig springa agility med Ozzy och då var han typ 9 veckor. Det går bara inte…jag är sådan looser på det. Tux som aldrig någonsin har varit sur mot Ozzy i vardagen blir som förbytt på agilitybanan, han kan även om aldrig har hänt verkligen bli urförbannad på Ozzy om situationen blir trängd och det gäller mig och agility. Det är på liv och död om någon frågar Tux!