Ibland, inte varje gång, så kan jag få lite ut av en sensationskänsla av att se mig själv…och det är inte ‘shit, vad snygg jag är’ utan mer oj, helvete har jag visat mig offentligt så här… 🙂 .
I onsdags, min sämsta dag på länge var en sådan dag. Jag menar jag vaknade inte med jordens bästa känsla och dagen ägnades åt jobb och så förstås det här med Kelpien Aika. Sen fick jag hoppa in som instruktör på en kurs då Emelie hade halsfluss eller något sådant. Mellan jobb och kurs så tränade jag hundarna och då duggade det lite och var rätt halvtrist väder. Jag och hundarna hade vilket fall kul och jag kände mig lite bättre till mods. Kurstillfället blev verkligen min bästa insats då övningarna var ett rejält skutt framåt och de stackars eleverna fick nog en smärre chock, dessutom hade jag drabbats taldyslexi så orden hoppade runt och helt plöstsligt hade jag sagt de mest märkliga sakerna. När jag väl kom hem och såg mig själv i spegeln insåg jag att nog borde funderat lite mer över hur jag såg innan jag tog på mig den där kursen….att deltagarna såg smått chockade ut kanske inte enbart berodde på vad jag sa eller så var det möjligen så att mitt utseende alltför väl matchade det jag sa, som ett bekräftande – den människan är galen på riktigt, typ. Håret stod åt alla håll och kanter (borde ha besökt frissan för säkert 5 veckor sedan men det är trist och dyrt), glasögonen hängde på trekvart (dom har sett sina bättre dagar men det är jobbigt att köpa glasögon) och allmänt hålögd efter att ha varit magsjuk och ej helt återställd…Måste erkänna att jag skämdes lite, får kamma luggen nästa gång.
Igår var det torsdagsträning och Tux gick okej, Ozzy och jag är inte alls i synk så det gick sämre. Ozzy är lite stressig just nu och det går alltid ut över agility, han hoppar sämre och kontaktfälten går från dåliga till kassa.
Idag har jag varit i Halmstad tur och retur. Tux har fått en genomgång av Birthe som är humansjukgymnast i grunden. Tux var ju bara för rolig under massagen, man kan liksom inte vara tydligare med hur det känns. Det är ömsom mmmm, så skönt och när det är obehagligt så blir det knorrande läten, det var liksom inga tveksamheter vad han kände. Han tyckte nog verkligen på det stora hela att det var riktigt skönt och jag tror att det var jättebra för honom. Jag skulle ha tagit tag i det mycket tidigare. Jag klarar inte riktigt av att massera honom själv.
Birthe är enig med övriga om att diagonalen höger bak och vänster fram är Tux svaga punkt, ffa höger bakknä behöver jobbas igenom. Sen var det även en punkt i ryggen som han var ganska stel i men som hon kunde jobba igenom. Man kan väl summera det som ingen panik i bygget men en hel del att göra och det tog ganska lång tid att ta sig igenom honom. Jag kommer försöka åka upp om cirka en månad igen så får vi se hur det han har utvecklats.
När Tux låg där med halvslutna ögon så blev jag lätt avis, tänk om man hade råd att unna sig sådant. Jo, råd har man ju förstås men prioriterar hellre hundgrejjor än typ frissabesök, nya glasögon och sådant som gör att man slipper se ut som en hålögd häxa på klubben. 🙂
*asg* 🙂
Skönt att få hundarna genomkända, tycker oxå det är svårt att massera själv, jag är alldeles för mesig för att “ta i”.
visst lägger man hellre pengar på att hunden än på en själv, är precis likadan… 🙂
Det där med storögda kursare känner jag igen. Min kurs i onsdags började med att jag kom en kvart för sent, eftersom vi hade gått rejält vilse i skogen. Ringde och skickade in kursarna i klubbstugan så att de, innan jag kom, gemensamt kunde förbereda analyserna av banorna som de hade med sig. Kände mig otroligt stressad resten av den regniga kursen och hade noll tålamod med sånt som jag redan har tjatat om i flera terminer. Hoppas verkligen att jag inte skrämde bort några, utan att alla återkommer nästa onsdag.
Haha, ja ibland ser man verkligen förj__lig ut när man kommer från diverse hundaktiviteter. Jag brukar måsta handla ibland när jag kör hem från träning och brukar få en del blickar, då tittar man ner på sig själv och inser hur man ser ut 🙂
Jag tillhör också den skara tokiga människor som dessvärre tillåter mig själv att se ut som en häxa (alternativt uteliggare eller dylikt), ibland även på andra platser än brukshundklubben… :S Det har ju tex hänt fler än många gånger att man behövt åka och handla på vägen hem efter ett träningspass. För det mesta är jag nog för långt inne i min egna lilla värld för att reflektera över att jag sticker ut, men ibland (framförallt om man varit sådär riktigt agility-nördig och varit iväg och tränat en fredag- eller lördagkväll) så brukar det gå upp för mig när jag står i kön och väntar. Plötsligt har man ingenting att fokusera på längre (som att leta upp frukt, bröd, ben&jerry osv att stoppa i kundkorgen…), utan börjar istället upptäcka alla vackra och välklädda människor runtomkring en. Och då inse att man själv är drypande våt, att hälften av håret står åt alla håll och kanter medan resten ligger smetat längs kinderna, att man är klädd i leriga gympadojjor, för stora mjukisbyxor med tassavtryck och sönderbiten jacka, samt att händerna stinker köttbullar och att man har jord under naglarna… Liiiite skämmigt faktiskt! 🙂