Inte många reslutat men en bra och trevlig helg ändå. 🙂
Jag kände mig måttligt entusiastisk när vi åkte iväg till Kungsbacka. Mitt knä hade värkt rejält under natten så jag hade sovit dåligt och sen är det lite tungt att springa med Ozzy när jag vet att han inte alltid, snarare väldigt sällan tar A:ets kontaktfält. Knäet är en lång historia, när vi var England så kom något i kläm när jag höll på packa ihop sovsäckarna i tältet. Jag satt på knä och när jag typ kröp runt eller nått så kändes det konstigt. Därefter svullnade knäet upp till mer eller mindre gigantiska proportioner. Nu börjar svullnaden släppa men till och från värker det i knäet. Märkligt, är att jag fått ont till och från på andra ställen så som fotleden i bägge fötterna trots att inget hänt här. Det är tur att jag inte har någon sjukdom som ger värk *peppar, peppar* för det är verkligen nedbrytande, även om det inte är någon stark värk så gör det en deppig eller på dåligt humör.
Det bästa för min del i Kungsbacka var nog efter att det var ihärdigt regn hela vägen så visade sig att det i stortsätt vara upphåll hela tävlingen. Ozzy och jag diskade oss både frivilligt och ofrivilligt, dessutom rev han. Inte mycket upplyftande med andra ord.
Efter Kungsbacka stressade vi till Borås för lite icke hundaktiviter. Det blev en himla trevlig kväll på restaurang (som kanske hade något varierad kvalitet på maten) och sedan bio. Vi såg Mamma Mia och den var riktigt bra, lite små mysig sådär med braig musik. ABBA är ju helt fantastiska, jag är ingen musikalmänniska men det var en trevlig story och musiken var ju förstås grym. Kvällen var värd stressen till Borås. 🙂
Borås – 5 plus 3 starter lika med mör matte och hundar
Antalet runder var väl tilltaget men antalet starter i varje klass var inte så stort. Jag måste verkligen säga att jag gillar små tävlingar, svårt att säga varför men det är gemytligare på något sätt.
Tux
Agilityloppet – frivillig disk. Tux gjorde inte det han skulle på balansen.
Laglopp agility – nolla, bra kontaktfält. Tyvärr blev det disk för laget.
Laglopp hopp – DISK. Shit, att lopp kan bli så fel. Allt jag gjorde missuppfattade Tux. Nu nollade de två övriga i laget förstås…
Hopploppet – 5 fel på en rivning eller kanske mer kollision med hinder. Rätt rolig bana med en lite lurig linje där ett hinder stod så man inte riktigt kunde vara säker på vilken sidan hunden kom. När jag sprang med Tux så var jag inte helt säker på att han var på rätt sida så jag tog upp threadle armen för att ta honom mot mig, Tux var nog på väg rätt så han uppfattade det som vi skulle springa förbi hindret. När jag upptäckte detta så försökte jag få tillbaka honom över hindret vilket resulterade att Tux försökte hoppa sidledes över hindret och körde huvudet rakt in stödet stackarn. Annars kändes loppet bra, om jag hade fått springa om skulle jag förstå låtit honom vara vid den linjen och så hade jag nog följt med längre mot slalom. Han tappade lite fart in i slalom tyckte jag och det tror jag beror på att jag stannade upp.
Agility Int – Tux förvånade mig genom att göra en helt otrolig ingång från A:et in i tunnel som låg under A:et. Det går absolut inte att göra det tightare, han bara försvann när jag sa ‘back’. Jag har ju tränat lite på liknande situationer för att träna mina kommandon ‘back’ och ‘twist’ och hjälp vad det hade satt sig. Tyvärr sabbade jag det braiga loppet genom att göra ett klantigt bakombyte på en oxer som störde Tux jättemycket = en rivning. Det var ingen hund som nollade loppet, hunden som vann hade tidsfel och Tux var snabbaste 5 felaren så vi kom tvåa. Reserv-Caciag och en SM-pinne. Med tanke på att vi har missat en hel del tävlingar så tar jag tacksamt emot alla SM-pinnar, däremot är jag glad att det inte blev en vinst för jag vill inte ha ett Caciag på fem fel.
Bäst av allt är att Tux verkar inte ha några bekymmer med tån, däremot var han rätt mör efter 5 lopp. Jag börjar mer och mer tro att Freddy har rätt (hoppas kanske) och att det här med tån är liksom två delar, före och efter utväxt av klon med två olika orsaker.
Loppan
Loppans helg fortsatte ungefär i samma anda som Kungsbacka. Frivillig disk i första agilityloppet för hoppat A:et. I andra tänkte jag att vi skulle göra ett försök och jag tyckte väl att han var på kontaktfältet men domaren tyckte annat. I andra försöket så tog han det fint men med 5 fel kommer man inte så långt. I hopploppet nollade han faktiskt men både jag och Ozzy var trötta så tiden var lite långsam, tror att vi kan bättre faktiskt.
Nu i veckan skall jag ta tag i det här med springande A för Ozzy. Jag skall träna honom efter en metod som fanns med i Clean Run för ett tag sedan. Jag har inte så mycket att förlora för just nu är det bara jobbigt för mig och Ozzy. Den metod som jag tänkte använda är den där man gör en ruta av plaströr som hunden först lär sig springa genom. Orsaken till att jag väljer den är att jag tror att det kan vara bra med något som tydliggör att det är en skillnad mot tidigare träning, med tanke på att Ozzy har en hel del historik på A:et. Vi får väl se om det går att lära gamla hundar att sitta…det skall bli spännande vilket fall.
När jag såg Kate upprätta transport till nosdutt tänkte jag på ditt blogginlägg om viktförskjutning. Du hade med en film från westernridning. Kate har bekräftat många av dina tankar.
Om jag skulle börja med kontaktfältsträning idag skulle jag välja 2på2av om jag vill ha stoppade kf eller running med targetruta. Tror det kan bli jättebra. Ser fram emot rapport 😉