Tänk att man åker helt frivilligt till Tranås en helg i maj! Inte jordens charmigaste ort men fin natur har de, det är typ ett upp på Malmö som varken är charmigt eller har vacker natur. *s*

Det var ingen lyckad helg för mig, jag gjorde inte mycket rätt och om jag gjorde rätt så hittade hundarna på hyss, bad dog trainer, yes I am (av någon anledning får jag  Teddybears Sthlms Punkrocker i huvudet när säger/tänker bad dog trainer ). Måste nog erkänna att jag även var lite nonchalant..

Toppnoteringen stod Ozzy för som blev 4:a i ett hopplopp, det var dock en hårsmån från disk då han nästan dippade nosen i säcken. Annars rev han ett hinder och i agilityloppen så tyckte han att man kunde chansa lite på A:ets kontaktfält. Tänk att han såg lika förvånad ut båda gångerna jag stannade när han hoppade A:et…typ som så här gör vi väl alltid matte och jag tänker inte sluta springa bara för att du står där och ser arg ut. Man blir vilket fall ödmjuk när man har en Loppa, man inser den hårda vägen att hundar är olika, vissa lättare och andra svårare.

Jag körde bort Tux i 3 lopp och i det fjärde hade han inte tålamod att stanna kvar på vippen den sista. Pisspotta är väl det ord som beskriver alltihop allra bäst.

I agility 3 lördag, gör han ett riktigt fint lopp fram till vippen på slutet då han inte riktigt hade tålamod att stanna kvar. Man är ju både nöjd och missnöjd, nöjd med att han gick väldigt bra då det inte var så många som fick flyt i banan men missnöjd med vippen då…

Hopp 3, här gjorde jag bara ett kasst handlingsval och det blev en tidig disk. Ville göra en serpentin som låg långt borta men såg inte riktigt det skulle innebära att Tux skulle dra mot en tunnel som låg lockande. Klantmatte 1..

Under lördagens eftermiddag upptäckte jag av en slump att Tux ömmade i en trampdyna/tå. Ve och fasa! Tux var inte halt och verkade tämligen obekymrad. När jag undersökte honom, vilket jag gjorde ungefär 1 gång varannan minut så att jag inte skulle missa något, så verkade det som han var lite öm på utsidan av yttertån vänster fram. Tux hade inte ont när man böjde ihop tån eller om man tryckte upp tån åt det håll som den belastas när de trampar ned, utan han reagerade enbart när jag tryckte på utsidan av tån. Efter mycket funderande hit och dit så bestämde jag att starta på söndagen. Himla jobbigt, samtidigt så var han inte halt, avlastade inte på något sätt och verkade/verkar tämligen obekymrad.

I söndagens agility 3 har vi klantmatte 2 då. Tux gjorde ett ok lopp, vi fick en snurr när jag hamnade långt efter men det var långt ifrån hinder så det gav inget fel. Vilket fall som helst så hade jag planerat min väg lite dåligt medan Tux gjorde slalomet, jag hamnade helt konstigt så jag blev stillastående och gjorde ett mkt dåligt tajmat framförbyte vilket får slalomkungen att gå ur slalom . Jag tror att sist det hände var på SM 2007 (finalen)..Känner nog att jag var lite nonchalant som inte planerade hur jag skulle springa då jag var så säker på att han skulle fixa slalom, inte så himla kul att erkänna men så var det nog.

Klantmatte 3 kom då förstås i hopp 3. Tux gjorde något så märkligt som att springa förbi första hindret och hoppa andra. Det har nog bara hänt när jag har testat riktigt komplicerade LOPar. Saken var att när jag gick ut och ställde mig mellan 1 och 2 så kände jag mig inte nöjd med placeringen, tyckte att det blev fel hur jag än gjorde, till slut valde jag en plats som skulle innebära att jag tryckte lite på linjen men i gengäld skulle jag inte hamna så lång fram som jag tyckte att jag gjorde när jag flytta mig ur linjen. Återigen kände jag mig rätt säker på att han skulle hoppa 1:an och 2:an även om jag inte stod perfekt. Tji, fick jag. Snopet!

Det var den tävlingen..och den helgen i Tranås. Utan tvekan kunde den ha gått bätte!

Bilder tog jag men de har jag inte hunnit lägga ut. Jag har tokmycket jobb som dessutom är i Danmark, sen är det allt med klubben och om jag har tur hinner jag kanske med mina hundar oxå. Inte helt nöjd med situationen…

Tux tå är öm fortfarande men varken bättre eller sämre sedan upptäckten. Han travar och skuttar på som vanligt. Verkar som han fått ett slag mot utsidan eller typ klämt tån. Hoppas det går över nu snart. Tux är så less på mig nu att han lägger sig på rygg så fort jag typ tittar på den där tån. Och som jag håller på och klämmer så är det snart inte konstigt att hundstackarn ömmar….måste hålla fingrarna i styr.

Tänkte att jag skulle försöka skriva något positivt om helgen oxå, det är inte alltid så lätt. Men egentligen är jag nöjd med Tux. Jag tycker han går bra, lyssnar bättre än förra året och framför allt känns det som har har något lättare för att växla mellan fart och tighta svängar vilket verkligen har varit en svårighet för oss. Det är ju helt klart bra om det är så…

Nu – Seinfeld