Idag var kiropraktorn Marianna Bendixen på klubben och i sista sekund bokade jag tid för Tux. Det var ett mycket plötsligt infall då jag blev så orolig när jag hörde om alla möjliga krämpor och jag kände direkt här kommer vi inte få sinnesro om inte jag oxå går in där. Är man hundhypokondriker så är man liksom….Ilfart till bankomaten och sedan tillbaka till klubben.

Först tyckte Marianna att Tux avlastade vänster fram och då slog mattes hjärta en stor volt i bröstkorgen. Sedan kollade hon igenom honom med värmekamera. Den visade att Tux över lag såg väldigt fin ut. Han var lite varm över revbenen och hon undrade om hade landat i något hinder eller så men det har han ju inte däremot är han väldigt vårdslös med sig själv så han bumpar in i saker med jämna mellanrum. Men det var inte så farligt. Sedan var han lite, lite varmare på vänster sida vid höften. Han var lite sned tyckte Marianna men inte speciellt mycket, hon rättade till honom. Hon trodde att han hade vridit sig lite när han typ har gått omkull eller något i den stilen. Tux gick faktiskt omkull två gånger tidigare i höstas, då när jag hade mitt senaste anfall av hundhypokondri….Marianna tyckte att den största faran med Tux var väl att han inte var så petig med sig själv och det kan jag hålla med om. Enda gången han är mycket noga med sig själv är om någon människa skall gör något som kan göra ont, det ÄR fruktansvärt!!!! Mycket känslig på den punkten, sen kan han gå ut och springa in i en cementvägg själv utan vara besvärad….

Summa sumarum tyckte hon att Tux var mycket fin, bra musklad, bra hull, fin päls och det var väl bara att tuta och köra!

Sedan blev det flams och trams på Hai! och jag äter fortfarande inte sushi, däremot har jag en jäkla koll på Malmös sushi restauranger. Märkligt….kanske vill jag försöka vara trendig och inne ändå?