Ozzy tackar och för alla grattisar, han lovar att han skall bjuda på rosa stålmannentårta någon dag! Fast bara om han får sitta med vid bordet själv…

SBK funderingar…
I måndags hade distriktets agilitysektion eller nått i den stilen möte och alla klubbar var välkomna. Det var väl förhållandevis stor uppslutning och mötet förlöpte väl helt ok. Rent generellt känns SBK extremt byråkratiskt och tungrott. Jag gillar inte konceptet och jag är inte helt förtjust i utvecklingen eller den obefintliga utvecklingen.

Jag skulle gärna se att SBK skiljs från SKK helt,  att man plockar bort avelsbiten  och dessutom  i samma veva döper om sig till Sveriges Hundsportsorganisation eller nått i den stilen. SBK sitter på väldigt många stolar  och enligt mig gör de väldigt lite bra. Att de raser som ligger under SBK skulle vara brukshundar är ett skämt, att förvalta bruksegenskaperna kan man göra lika väl utanför SBK. Kanske kan man göra det ännu bättre om man bygger upp en riktig hundsportsorganisation som just arbetar för att ÖKA sport möjligheterna.

Helt enkelt tycker jag man borde titta lite på ridsporten och hur man har organiserat sig där.

Jag tror att varje rasklubb kan värna om sin ras lika bra utanför SBK som i. Några gånger har jag hört argumentet att då kommer utställningsfolket ta över men den risken finns ju redan nu. Flera av de så kallade brukshundsraserna är redan utställningshundar och vad gör SBK åt det? Nada, vad jag vet. Inom Kelpie blev det framröstat på två årsmöten att utställningscerten skulle kunna tas i öppen klass istället för bruksklass. Det var SKK som såg till att det förslaget inte fick ‘laga kraft’.

Hur representativt är egentligen namnet Svenska Brukshundklubben? Hur stor del av verksamheten har med andra raser och andra aktiviteter att göra. Jag gissar att det är en väldigt stor del? Om vi bara plockar ut sporterna lydnad och agility så är det en väldigt stor del av verksamheten, vidare så är det väldigt många icke brukshundar som går kurs på SBK. På min klubb är just brukshundar ytterst sällsynta och det är nog knappast en ovanligt idag. Nä, Hundsportsorganisation hade varit ett bättre namn, helt enkelt.

Ja, det är väldigt mycket som jag tycker känns mossigt och gamalt med SBK, orkar bara skrapa lite här på ytan. Men en annan sak som jag har tänkt på mycket är det här med ideell verksamhet, framför allt instruktörer som arbetar ideellt. Jag vet inte, men jag tror inte att det är hållbart. Det är inte det att jag tror att alla vill tjäna pengar eller så utan mer att det faktiskt kostar pengar att ‘lära upp sig’. Jag skall ta mig själv som exempel.

Jag skaffade Ozzy år 2000 på sensommaren och började på hösten min första kurs hos SBK. Forsatte nästa termin och därefter började jag på agilitykurs. I samband med att jag började agilityn blev jag mer och mer engagerad i klubben och anmälde intresse om att gå instruktörsutbildningar, både agility och allmänlydnad. Då tyckte jag att det kändes som ett jättestort privilegium att få gå instruktörsutbildningar. Nu 7 år senare är jag inte alls lika intresserad av vad SBK har att erbjuda. Kurserna har på det stora hela varit okej men det är inte dit jag vill vandra och därmed måste jag bekosta vidare utbildning själv.

Det ställer till två problem. Det första är ju rätt givet, det är inte alltid kul att ha betalat tusentals kronor för en kurs, föra denna kunskap vidare och få grymt lite tillbaka, ibland får man till och med en skopa ovett för att man inte håller tillräckligt många kurser eller så har man gjort något annat fel. Det andra är att man kanske inte längre vill hålla kurser på det sätt som SBK vill att man skall eller den kursplan som ens klubb har valt.

Min klubb har till exempel valt att ha Inki Sjöstens böcker, Målbildsträning eller vad de nu heter. Själv vill jag inte alls träna eller hålla kurs som är upplagd på det sättet. Häromdagen funderade jag på att det skulle ha varit ganska skoj att hålla en valpkurs med crate games, restraint recalls osv osv och sedan började jag fundera på vad jag lärde mig på valpspecial under allmänlydnadsinstruktörskursen och konstaterade snabbt att det är nog tveksamt om jag ens skulle få hålla kurs i SBK om någon granskade mig under lupp.. Jag menar jag håller mig givetvis till SBKs policy men det finns helt enkelt massor av saker som finns i SBKs utbildningplan och utbildningsmaterial som jag verkligen inte står för. Då känns det helt enkelt lite knepigt att vara SBK instruktör..eller nått…

Nä, nog om detta…

Nyttiga saker..
I måndags blev det som sagt ingen träning då jag satt i möte. Igår var jag och hundarna ute på vår tredje joggingtur på kvällen. På morgonen började jag träna hundarna att backa upp på en stock, vår version av tomato can grejjen. Ozzy girade snyggt varje gång han backade nära stocken men Tux lyckades jag få att börja backa upp. Skoj hade vi vilket fall. Sen på kvällen innan jag stack iväg på joggingturen la jag ut ett spår till Tux.

Vi hade en del problem vid påsläppet för han var så upphetsad, det hela var tydligen jättespännande. Men när vi väl kom iväg så gick det bra över lag, någon liten snurr i en vinkel men alla pinnar hem. Dessutom slet jag sönder mina nya joggingbyxor. Tux drog iväg där i starten och jag fastnade i en gren med byxbenet och slet upp ett fint ventilationshål…

Idag upptäckte jag en intressant sak. Vi var en kort sväng på klubben för att träna (skulle iväg och käka med några vänner sedan). Jag hade bestämt att träna vidare på tighta svängar med den lilla speed bumpen som hjälp. Denna gången la den mitt inne i en bana med hinder före och efter, tanken var att träna som vanligt över ett hinder och kanske två så småningom. Över ett hinder gick det finemang men när jag la på lite mer fart och två hinder började Tux hoppa över bumpen istället för att trampa om nära. Jag blev väldigt paff över detta då jag har tränat över många hinder tidigare…Jag fattade inget alls, började fundera på om den låg för nära eller om han hade ont någonstans. Men nu tror jag helt enkelt är det att jag alltid när jag har tränat tighta svängar har gjort det på ganska ‘isolerade’ hinder och inte i en bana. Nu fanns det helt enkelt mycket att dra på och då gjorde han helt enkelt fel flera gånger. Så nu skall jag försöka växla lite mellan att lyfta ut själva övningen och sedan även köra inne i bana även om jag bara använder några få hinder för att få draget på annat. Förhoppningen är att han skall få bättre förståelse för vad det är jag är ute efter…

VM..
Nu är det väl spikat, det blir VM-visit för mig och Martina. Det skall bli himla skoj! Jag skall beställa biljetterna imorgon och då är nog det mesta fixat, tror jag.

Utmaningen..
Blev utmanad för ett tag sedan av Eva. Förstås är det smickrande att någon bemödar sig att läsa mina små notiser om mindre väsentliga saker. Dock har jag haft grymt svårt för att föra denna utmaning vidare. Jag läser många bloggar och brukar kommentera när jag finner något intressant eller gratta till allt utom utställningsresultat . Det svåra har förstås legat i att välja ut fyra som är typ extra intressanta, faktiskt helt omöjligt. Däremot har jag min lilla feelgoodblogg, en som nästan alltid får mig att dra på smilbanden och det är http://bigglesbus.com/