Hoppsan vad fort det går att fylla sin lilla almenacka med hundaktiviteter! Bara för några dagar sedan så ekade bladen så tomma och nu är det helt plöstsligt massor av saker nedkluttrade…Hmm, hur gick det till? Agilitykurs, lydnadskurs, tävlingar, möten…vojne, vojne..Sedan skall man visst ha en civil karriär oxå, det upplyste chefen mig om dag. Vart ser du dig själv inom Tele Atlas om cirka 2-5 år? Överst på prispallen, hus på landet med egen agilitybana och appellplan, en tripp till Kanada och en tripp till USA med tillhörande kurser för Susan och Susan Nähä, det var väl inte det svaret han ville ha. Det kanske är dax att bli vuxen och bestämma sig för vad jag vill göra när jag blir stor.

Igår började vilket fall mitt nya liv eller så återupptog jag mitt gamla liv, kan inte riktigt bestämma mig på denna punkt. Vilket fall så sprang jag mer än 150 meter åt gången, sammanlagt blev 5 km (kors i taket!). Notera att jag skrev sammanlagt, jag erkänner det inte frivilligt men min kondis är under all kritik. Jag var tvungen att stanna 4 ggr..Inte blev det bättre att Ozzy bestämde sig för att han minsann skulle agera bromskloss, framför allt i uppförsbackar. Löööööve that dog!

Jag har börjat träna lydnad igen. I lördags när jag skulle aktivera Tux lite (var bara small och medium i Kungsbacka på lördagen) så sa jag ‘Fot!’, tittade ned på Tux och jag fick noll reaktion . Eller noll var väl kanske inte rätt för Tux tittade rakt ut i tomma intet och satt på helspänn, vilket brukar betyda ‘jag vet att jag skall göra något men jag har ingen jävla aning om vad du menar‘. Så kan det gå efter 1,5 månaders lydnadsvila. Vilket fall kom jag på hur skoj det är med lydnad i lördags och bestämde mig hastigt och lustigt för att det dax att komma igång igen.  Började lite nätt i måndags och fortsatte idag.

Det jag kommer jobba mest med nu är fria följet, framför allt starten och så skall jag se om jag kan få lite kommendering. Dock är det allra viktigaste momentet inkallning, det är här jag känner att jag kan göra störst förbättringar, jag skall försöka utmana mig själv att våga lite mer än vad jag har gjort tidigare. Jag får angst om jag inte får belöna Tux, denna angst slår extra hårt vid inkallning med ställande och läggande. Det är gruvligt jobbigt om Tux inte far fram så grästuvorna ryker och detta gör att jag i princip belönar allt. CRAP!!!!

Nu skall jag faktiskt stålsätta mig att låta bli att belöna skitställande och inte bry mig så mycket om Tux drar ned lite på tempot, ha lite is i magen helt enkelt. Om tempot skulle bli ett problem så får jag helt enkelt jobba på det senare fast egentligen borde inte bli det tror jag.

Jag provade vilket fall idag att  hålla inne belöningen och dessutom var jag noga med att han inte skulle få hoppa och skutta när vi gick tillbaka till utgångspunkten. Jag tänker att hoppandet och skuttandet är lite utav en belöning för honom och då blir det helt enkelt inte speciellt stor kostnad att göra fel, även om det är utebliven belöning. Jag får en temposänkning men har fortfarande en bra galopp och faktum är att jag ofta även erbjuds en snyggare avslut på halten.

Min stora tveksamhet är om han verkligen fattar vad jag är ute efter. Jag vill helt enkelt ha bort de extra steg han tar när han borde stå helt stilla men känner att det kanske finns en risk för att han tror att det är det lägre tempot jag belönar……. Sicken fegis jag är!

Tack för alla grattisar, har fortfarande inte fattat att lilla jag och lilla Tux vann två klasser!

Jag har lagt ut Tux agilitylopp från söndags här, taget med vanlig kamera men det går väl att se att det är vi:
http://s177.photobucket.com/albums/w209/metteb/?action=view&current=cimg1789.flv

Och JA, jag är medveten om att han flyttar i starten! Han är en fuling, jag vänder mycket snabbt på huvudet och direkt så passar han på. Jag blev osäker denna gång om han hade flyttat men nästa gång så skall jag minsann gå tillbaka…