En dag som idag då man inte har sett en skymt av solen utan det är bara regn och åter mer regn kan det behövas något roligt som uppmuntran. Jag vet förstås inte om någon annan än jag tycker att det är roligt men vilket fall som helst jag göra ett försök:

När jag pluggade jobbade jag så mycket jag kunde i vårdsvängen som vårdbiträde. Detta var första sommaren och gick fortfarande i gymnasiet. Jag jobbade på ett boende för gravt senildementa så det mesta som sades var obegripligt. Vissa klarade en del saker själva medan andra inte klarade något överhuvudtaget. Allt det här med intimhygien och dylikt var förstås jobbigt och genant. Rutinerna var sådana att en gång i veckan var det bad, dusch förekom oftare. När man badade så var man alltid två personer för att det skulle fungera.

Detta var första gången som jag var med på badet och efter några tanter så skulle första gubben badas. Jag hade väldiga bekymmer innan hur man skulle göra med petter-niklas . Tur som jag hade så tog det andra vårdbiträdet tag i saken (*s*). Hon tyckte man liksom måste göra det extremt ordentligt och väldigt grundligt samt även då ganska hårdhänt. Helt plötsligt utbryter gubben som i princip aldrig sa något på grov skånska:

– Ska ru skrubba pitten trubbig på mi?

Där fick han minsann till det….