Jo, det är ju bra fråga till den som har Altzheimers light….2006 vad hände då?

Jag minns…
Att vi flyttade till hus. Vi flyttade från centrala Malmö till utkanten. Vi trivs alla tiders.
Här är kalasbra och mycket bättre att promenera hundarna, närmare till klubben
och nära till motorvägen. Lite strul med byggarna har vi haft men nu är det mesta
löst.

Jag minns…
Den där Greg som kom och skrämde skiten ur mig men som senare verkade vara
lite mer human, livsfarlig men lite human….Två kurser har för Greg har Tux och jag
gått. Det var en person som på andra kursen kom fram och spontant sa att  Tux hade
tightat upp sig och det är nog sant. Tittar jag tidsmässigt så ligger han bättre till, tex om
jag jämför Gundsölille i mars och Gundsölille nu i november. Vilket fall som helst så
var det väldigt tufft efter den första kursen. Jag insåg hur mycket jag hade missat att
lära honom och vad jag hade gjort fel. Jag tog helt enkelt väldigt illa vid mig. Absolut mycket
bättre efter den andra kursen, bättre stämning under kursen samt att mr själv var mycket
trevligare. Ja, det framgår väl att det är fortfarande en del funderingar kring systemet
och hur hundarna bäst skall tränas. Förutom att själva handlingssystemet är väldigt
väl genomtänkt så måste jag säga att jag gillar själva träningsutmaningen. Alltså agility
är förstås en fråga om att vinna (eller få till det perfekta loppet) men man skall väl ha skoj
på vägen dit och jag tycker att allt klurande, diskuterande mm är skoj.

Jag minns…
Att lilla Ozzy äntligen fick vinna klass 3. Jag tänkte nog att han aldrig skulle få göra det.
När landslagekipagen var borta så slog vi till.

Jag minns…
Den långa vägen fram till första pris i elitlydnaden. Jag har som sagt inte tränat lydnad innan
och det var rätt stretigt att träna saker som jag knappt visste hur de såg ut. Det kändes som inte
kom någon vart trots att vi tränade och tränade. Sittande under gång tyckte Tux var jättesvårt
eftersom jag hade missat lära honom det tidigare. Han så inställd på att det var stå/ligg som gällde
och det var supersvårt att bryta. 5 starter gjorde vi elit 3 x 1:a pris, 1 x 2:a pris och 1 x 3:dje pris. Faktum
är att jag minns vägen fram till SLCH mycket mer än själva championatet.

Jag minns…
Den där jäkla disken i ett agilitylopp på Vårhoppet. Det är nog fortfarande Tux och mitt bästa lopp
om man bortser från att jag släppte in Tux i fel tunnelingång då. Det är bäst för att det var tight och
snabbt hela vägen och det är en kombination som vi har haft svårt att få till. Bitvis får vi det men det oxå
alltid någon ‘tappt’ där Tux far ut i någon sväng eller så saktar han in någon bakombytes sekvens. Men
det är ju bara att jobba på.

Jag minns…
Att jag fick åka till Indien med jobbet. Det var skoj, fantastisk mat och massor av skoj saker att titta på.

Jag minns…
4 små valpar som Tux blev pappa till. Dom ser jättefina ut och förhoppningsvis fortsätter de den utveckligen.
Personligen tyckte jag inte att det var helt lätt det här med att vara involverad i avel även om man som
hanhundsägare inte har huvudansvaret. Det kändes som många hade ögonen på ens hund och att
den skulle vara perfekt och om hunden bara så tittade åt fel håll så skulle det hela ifrågasättas. Det var
givetvis ingen gjorde det utan det var nog enbart min egen osäkerhet som spökade. Vilket fall som helst
så är det jättespännande att följa de små (snart stora) och jag har blivit en erfarenhet rikare.

Jag minns…
Korningen, jag minns Tux fina kontakt med figuranterna. Han bjöd upp till lek och var social i ordets
verkliga bemärkelse. Inte hoppande och hysteriskt hälsande där det är svårt att utläsa vad som är vad
utan verkligt glad över att det hotfulla var människor och att det ville leka med just honom. Han glömde
bort mig helt. Vet egentligen inte riktigt varför det har etsat sig fast i minnet men jag tror att var för att de
jag såg innan kändes väldigt ytliga. Antingen väldigt hysteriskt eller en snabb avluktning och typ hej. Inget
jag vill leka med dig eller nått i den stilen.

Jag minns…
Utsällningen i Ballerup. Aptrist och något som jag inte vill hålla på med. Jag hade faktiskt till och med tränat.
Jag kände bägge gångerna jag stod i ringen att det här är inget för mig.

Jag minns…
Att Ozzy och jag tog oss till finalen i SM.

Jag minns…
Shaping Success, boken som förklarade många saker om jag inte hade fattat.

Bilder jag minns..

Galen Tux..

Matte i Ozzyöga…

Den juckande pudeln…

Lydnads-Ozzy..

Indien Taj Mahal…

Vet inte vad jag skall säga men väldigt typiskt Tux…

Macro är skoj..

Ozzy apporterar metallen, trägen vinner säger matte..

Fälttävlan är den roligaste ridsportgrenen…

Vår favorit promenadplats…

….golfbanan!

Gott Nytt År till ALLA!!!!

Har inte bloggat om träning på evigheter känns det som. Det var ju själva poängen med bloggen. Saken är väl som sådan att jag tycker jag kör samma sak hela tiden nu, blir nog tjatig.

Ozzy kör jag mest lite underhåll på samt träning av stora slalom. Givetvis kan han det men tänkte köra det lite extra så det blir det slalomet som sitter i ryggmärgen. Vet inte om det behövs, troligen inte men det har vi vilket fall som helst  pysslat med bland annat. Dessutom har jag kört den nya kombinationen och det gör han så bra, kanske lite långsamt men det jobbar vi på. Han är vilket fall noga och ser den i god tid.

Tuxen, han har oxå provat kombinationen och klarar den bra. Jag skall komma ihåg att träna den mer. Det är väl två saker som jag tränar allra mest på just nu och det är serpentiner och 180-graders svängarna. Jag kör förstås lite annat men i mindre omfattning. Har en del andra saker som jag skall köra igenom, tänkte bland annat sätta upp de där lead-out pivots som vi hade på kursen. Gjorde faktiskt en idag och det gick kalas.

Serpentinerna, just nu kör jag endast staket men däremot varvar jag avstånd, höjder och med/utan push t:s. Tux gör det oftast bra men ibland tycker jag att det är svårt att hitta den perfekta timingen i själva pushen. Om jag är tidig så får Tux knycka till mkt över mittenhindret vilket kan leda till en rivning. När jag gör pushen med korrekt timing så blir det fint som attan, tycker jag då. Tight och mjukt…Det finns fortfarande en del att fila på här, ffa från min sida. Men jag tänkte även börja på de lite mer ‘svåra’ serpentinerna, även här kan jag ju börja gå igenom de som vi hade på kursen först. Gillar serpentiner… Ozzy fick köra serpentin en dag oxå. Undrar om han fattar? Han gör rätt men det känns mer som går som på en liten tråd. Skitisamma, bara det blir rätt.

180-graders svängar, jag fortsätter oförtrutet med att få till dessa svängar enligt Susan G-videon. Jag vet inte men jag har börjat lägga på lite mer tempo och variation mellan varven, backar dock ofta tillbaka till både låg höjd och närmare avstånd. Vet inte riktigt om detta är klokt? Min tanke är vilket fall att jag vill inte befästa att svängen endast kommer ur en situation utan att samma saker gäller i många lägen. Problemet är väl att svängen inte är helt befäst på högre höjd dock är den hyffsat befäst. Vill mest inte hamna i läget att Tux tycker att det är en helt annan grej när tempo mm läggs på. Svårt…Vid några tillfällen har Tux verkligen fått till den svängen och då blir det bara så snyggt!!! Han riktigt ostkrokar sig runt stödet trots hög fart framåt innan.

Det jag kan konstatera är att det är svårt tekniskt, vilket fall för en hund som Tux som har stor galopp och gillar att galoppera på framåt. Det kräver koordination från både hans och min sida och det kommer att ta en hel del tid att få det dit jag vill. Träningen som sådan är tacksam, jag menar ett hinder och x-antal språng hinner man nästan varje träningspass och är lätt att sätta iordning. Har en bra magkänsla kring detta, tror att det är för att om jag lyckas få till det bra så är det alla tiders men skulle det gå åt helvete så har jag egentligen inte förlorat något.

Starterna, sånt trauma. Vet inte vad jag skall skriva. Jag undrar om Tux ens är medveten om att han rör sig framåt, det är banne reflexmässigt. Fyra tassar i backen är hur svårt som helst på en hund som bara måste lyfta en framtass och sätta ned den eller någon annan mikroskopisk rörelse. Undrar vad som skulle hända om jag bara sket i det? Ja, ja, kanske jag lär mig något på detta i slutändan…

Cirkelträning, det har jag oxå kört. I mina tankar svävar jag fram över planen med spänstiga steg, tyvärr tror jag att varje bil som kör förbi undrar vad heffaklumpen håller på med. Det går bättre och bättre, tror jag och det är nog bra för flåset så vi kör på. Det var nog trots allt lite lättare med Tux på höger sida nu denna sista gång. Inte vet jag om det gör någon nytta i agilityn men man måste prova.

Borde träna, jo det är en sak som jag har skjutit upp igen och det är de där förbenade bakombytena. Har inte tagit tag i det, borde, borde, borde…..

Idag var jag och köpte en styck lampa på ILVA (fikade på E House oxå ), var på IKEA och köpte en styck matta. Ikväll invigde jag vårt lilla träningsrum. Jag upptäckte att när jag har shejpat olika saker så har det i huvudsak varit ifrån mig och det vållade förstås lite problem när jag vill ha hunden hos mig. De kastade sig gladeligen ivägen i snurrar, backandes, duttande på olika saker men inte hade de så stor lust komma emot mig eller stanna nära mig. Vi tränade vilket fall gå in mellan benen med viss framgång. Hundarna gillade det och har en känsla av att det rummet kommer bli en plats som de gärna går till om några dagar.

Förövrigt har Jenny Damm tagit sig upp till första platsen gällande sökord för att komma till fotosidan. Nu är det väl inte så att det är massor av personer utan mer en kul grej. Det är även någon som sökte på ‘sommarpojkar’ och kom till sidan, gissar att den personen blev lite besviken.

Varje månad bör ha en Yada, yada-blogg. Egentligen borde man summera året eller nått men jag är inte sugen.  Så jag bestämde mig för att hitta på något annat, inte för att det är speciellt intressant utan mer för att jag tycker att det är skoj.

100 saker som du förmodligen inte visste om mig:

1. Jag vet aldrig vad jag skall svara på frågan om vart jag kommer ifrån. Har bott på många ställen.
2. Jag är praktiskt taget född i sadeln. Har ridit så länge jag kan minnas.
3. Fick min första ponny när jag var fem, den hette Black Fayer.
3. Jag har bott i Libanon när jag var liten.
4. Jag har haft ringorm flera gånger, bland annat i hårbotten.
5. Jag har ett ärr på ena benet efter en häst som sparkade mig.
6. Var på språkresa till Weymouth när jag var 13 år, själv.
7. Min första egna bil var en extremt orange VW Bubbla.
8. Har ridit svår fälttävlan.
9. Är väldigt blyg.
10. Hade foto som fritt valt ämne under högstadiet.

11. Har åkt fast för fortkörning, 2 ggr.
12. Min första musikaliska idol var Rod Stewart.
13. Har brutit foten och handleden.
14. Har en magisterexamen i naturgeografi.
15. Ville bli veterinär.
17. Har ridit och tävlat en vit Welsh Mountainhingst som hette Egetofte Highnoon.

18. Utöver hund och häst har jag även haft en katt som hette Lucas, han blev 19 år.
19. Har gjort högskoleprovet 2 ggr, högsta resultat var 1,7.
20. Blir åksjuk när jag åker buss.

21. Har bott i England i två längre omgångar.
22. Älskar tv-serien Seinfeldt.
23. Jobbat hos Anna Hilton, fälttävlansryttare.
24. Har jobbat som tågvärd, inom vården, lärarvikarie, hästskötare och som upplockare av varor åt GB.
25. Har helt extremt torr hud som vållar mig mycket problem.
26. Hade Mark Todd som idol vääääääääldigt länge.
27. Har fått halva örat avbitet av en häst, min far tejpade fast det igen.
28. Har bara haft vattenkoppor av barnsjukdomarna och det fick jag när jag 12 år.
29. Ångrar att jag inte läste till veterinär när jag hade chansen.
30. Har lindrig form av telefonskräck.

31. Älskar att simma, har dykcert.
32. Har spelat fotboll under många år.
33. Bodde under perioder på Strömsholm under min uppväxt.
34. Har en äldre halvsyster som aldrig bott hos oss. Har inte träffat henne så många gånger.
35. Är adlig, heter enligt dopattestet även Silverstolpe.
36. Älskar att rida galopphästar.
37. Har som barn blivit utburen på bår från en tävling, var inte skadat bara väldigt väldigt arg.
38. Tävlat i ridning sedan 5 års ålder,  i grenarna dressyr, hoppning och förstås fälttävlan.
39. Är född i Kolbäck, men har inte direkt bott där förtom i perioderna då jag bodde på Strömsholm.
40. Mina första minnen är från Trosa där vi bodde efter att vi kom hem från Libanon.

41. Har läst 20 poäng filosofi.
42. Mitt favorit band är 16 Horsepower.
43. Är delvis höjdrädd.
44. Började åka skidor vid 5 års åldern.
45. Gick på en blockflöjtslektion sedan var jag less.
46. Är väldigt stark i armarna.
47. Min första förälskelse var förmodligen ponnyn Betteli på Ridklubben Hubertus i Trosa.
48. Höll på drunkna som på liten, fastnade i en badring upp och ned i en pol. Var för fet.
49. Hatar mitt andra namn som är Malena.
50. Har kört av vägen när jag var 19 år, körde för fort och fick sladd.

*halvvägs!*

51. Har en pojkvän/sambo som är yngre än jag.
52. Äter inte sill och sushi, same same but different, typ!
53. Har skadat knäet när jag trillade i skidbacke.
54. Gillar att vara ensammen.
55. Har träffat Andrew Lloyd-Webber.
56. Började skolan i Knivsta, Thunmanskolan.
57. Fick börja skolan ett år senare för jag ansågs skolomogen, vilket är en omskrivning av blåst antar jag.
58. Läste vid Lunds universitet och högskola.
59. Har bott på korridor i ett och halvt år, Sparta.
60. Är godkänd för att rida amatörgalopp men har aldrig startat.

61. Har stora problem med självförtroendet, har alltid haft det.
62. Är 162 cm hög.
63. Skulle kunna tänka mig att flytta utomlands, helst England eller USA.
64. Saknar inte hästarna.
65. Är svag för långa killar, Robert är 192 cm.
66. Har deltagit i medicinska studier där de testade ett preparat mot mensvärk.
67. Är tokig i sötsaker, jobbigt.
68. Läste franska i skolan, kommer knappt ihåg något.
69. Min bästa ridhäst hette Concurrent, han fick tyvärr strålbenshälta när han var som bäst.
70. Om man googlar på mitt namn så är första träffen vår fotosida.

71. Har besökt de största fälttävlansbanorna i England, Badminton, Burghley, Blenheim och Windsor.
72. Sjunger sämre än sämst.
73. Har ingen kontakt med klasskompisar från gymnasie- eller grundskola.
74. Funderar ofta på vad jag skall göra med mitt liv, kommer aldrig fram till något vettigt.
75. Hade någon idé om att om jag skulle få barn så skulle de heta Mira och Max efter filmbolaget Miramax.
76. Tillhör gruppen världens hårigaste personer.
77. Trots att jag är blyg har jag inga problem att prata inför grupper.
78. Älskar peppar, alla sorter!
79. Har självlockigt hår, ibland mer och ibland mindre.
80. Läser väldigt gärna tidningar, egentligen  hellre än böcker.

81. Har läst glaciologi (om glaciärer) vid Tarfala fältstation (Kebnekaise).
82. Sista gången jag drack turiska pepparshots var en valborg då jag lyckades sno en hel flaska på Östgöta nation.
83. Har käkat falafel med Peps Persson en tidig morgon i Lund. Han tyckte nog att jag var rätt jobbig..
84. Trillade av i vattengraven på nordiska mästerskapen i fälttävlan typ 1990.
85. Löptränade notoriskt under cirka 6-7 år.
86. Ogillar att folk har burfåglar.
87. Funderar nästan dagligen på vart alla får sina pengar ifrån, de verkar ha så mycket av dom.
88. Nitisk gällande träning.
89. Svart katt, vit katt är en av mina favoritfilmer.
90. Äger ett par byxor i plast.

91. Har 673 låtar i min Ipod.
92. Har varit elev hos Lars Sederholm på Waterstock House Training Center.
93. Läser väldigt gärna andras bloggar.
94. Har helt extremt svårt för att bli nöjd.
95. Lyssnar gärna till hörböcker.
96. Tycker, även om jag vet att jag är partisk, att Ozzy är en av de sötaste hundarna som finns, till utseendet alltså.
97. Har börjat bli gråhårig.
98. Vill gärna vara snäll men det är rätt jäkla svårt.
99. Är livrädd för paddor, grodor går bra men paddor får mig att vilja fly.
100. Ryser när andra borstar tänderna.

Avslutar med lite bilder från kvällens simning.

Ozzy tränar inför jaktsäsongen.


Badkompisarna..

My alias Esther W…

Bollen går bra den oxå..

Badslusken…

…måste stänka mest.

Nu är det bara nyår kvar sedan är allt tillbaka till det normala igen…*phew* 

Vi är tillbaka från Barcelona och har hunnit fira jul både här och där. Det har varit nice..vi har
lagt ned det där med julklappar nästan helt och det är verkligen skönt. Jag är dessutom
ledig till efter trettonhelgen och det är oxå väldigt skööönt. Skall försöka ta mig ut på lång-
promenad eller mer heldagspromenad med hundarna någon dag tänkte jag.

Barcelona..
Innan jul stack vi iväg till Barcelona. Det blev lite rörigt för matchen flyttades och vi var tvungna
att flytta vårt flyg och betala lite eller rättare sagt en hel del extra för det. Stressigt och rörigt blev det
men iväg kom vi. Hotellet vi bodde på låg verkligen mitt i centrum så läget var helt perfekt. Standarden
var väl inte så hög direkt men okej ändå, sängarna var hårda för princessan på ärten.. Jag råkade
lyssna på en amerikan under frukosten och han beskrev sängarna som så att en dubbelsäng på
hotellet var ungefär som en enkelsäng i USA.. Hehe, tyckte sängarna var normalstora jag och så
jäkla stora sängar har de inte USA men det var rätt skoj ändå.

Det första vi besökte var Sagrada Familia. Ja, vad skall man säga? Helt klart en helt bisarr byggnad
men den är långt ifrån klar så det känns lite meckigt att få något riktigt grepp om hur det kommer att
se ut sen när den är klar.

Gaudis Sagrada Familia, dec 2006.

Efter det knallade vi vidare till en park som skulle vara så stor och fin. Hmm, stor var den inte, kändes
inte större än Slottsparken i Malmö och inte speciellt fin heller. Så blir det ju ibland. Vi gick vilket fall vidare
ned till hamnen. Där fanns ett sådant där ställe med massor av akvarium och jag är av någon anledning
väldigt svag för det. Förra gången vi var på akvarium så var det Danmarks Akvarium och det var rätt
trist. Men detta var helt klart mycket bättre!

Hajarna var ganska stora och man gick i en gång genom ‘tanken’.

Hej, snygging!

Akvariets läckraste! Sjöhästar med löv på, skitcoola.

Dag nummer två var den stora fotbollsdagen. Vi tog tunnelbanan till arenan på förmiddagen för att
gå på museet och kolla in arenan, Camp Nou. Museet var inte alls speciellt skoj, dock hade en
samling fotbollsbilder som var roliga att kolla på. Vissa av fotona var helt fantastiska. Själva
arenan var dock imponerande. Den tar 98 000 sittande åskådare och man fick gå en guidad tur
genom ombytesrum, VIP-läktaren, pressläktaren, spelargångar mm. Planen hade gjort sig fint
med agilityhinder på…oj oj oj…

Camp Nou…

Måste erkänna att jag var lite nervös inför matchen. Robert hade stressat upp mig kring den
stora rivaliteten mellan Barcelona och Madrid. År av förtryck, huliganer och 98 000 personer
inger en del respekt. Spanjorerna var dock långt mer civilerade än alla svenska fotbollsfans
som jag har sett. Inget fylleri, inget knuffande, inget gapande till och från matchen och fullt ös
under själva matchens gång. De var som helt galna när spelet var igång och sedan vred
någon på knappen när matchen var slut och alla var marcherade ut ur stadion lugnt och
tog sig därifrån helt lugnt. Så imponerad.. Vi var hemma sent då matchen inte började förrän
22. Det var kallt att sitta still men som sagt helt okej att kolla på fotboll under sådana här
omständigheter.

Under eftermiddagen innan själva matchen besökte vi en byggnad till av Gaudi;

Man skymtar lite av takterrassen i bilden, den har vilket fall fullt med skulpturer och
är minst lika kringelilikrokig som huset.

På fredagen så var vi först iväg för att kolla in ett turistattaktion till, ännu en underlig
byggnad. Dock kände båda att vi hade börjat få nog av hus med konstiga former
så efter snabb kik så fick vi för oss att vi skulle kolla in den gamla olympiska byn och
dess tillhörande stadions. Detta skulle ligga på sluttningen av ett berg, ganska centralt i
Barcelona. Där skulle även finnas en linbana så man kunde åka upp till en borg som låg uppe
på toppen. När vi kom upp till sista stoppen med tunnelbanan/tåget visade det sig att linbanan
var stängd för reparation. Vi tyckte dock att vi kunde väl gå upp till den där borgen för det såg inte
så långt ut. Efter typ en miljon trappsteg var vi upp vid själva borgen eller rättare sagt vi muren kring
borgen. Vi hade ingen aning vart man gick men vi chansade på ett håll som vi tyckte såg rätt ut. Och oj,
vad fel man kan ha då! Det hela resulterade att efter själva bergsklättringen fick vi gå runt hela giganto-
borgen innan vi kom in. Borgen var fin, men utsikten över Barcelona var nästan roligare.

Ett 1600-tals chalet...

Det var lite kul att kolla in några av arenorna från OS 1992. Allt var faktiskt lite mindre än vad
jag hade trott. Kanske fick Camp Nou mig att tappa perspektivet men det var inga superstora
arenor direkt. Stora men inte superstora…Vi hann även luncha på Kataloniens national museum
dock gick vi inte på själva museumet. Byggnaden var granios och den enda lunchen som var
god serverades där! Robert drack en massa vin och behövde ta siesta..

Sista dagen ägnades åt shopping. Jag hittat ett klädesmärke med en logga som var så söt.
Det var en filur som ser helt argsint ut och jag var bara tvungen att köpa tre tröjor.

Vi kom dock på att vi inte hade varit inne i katedralen som vi gått förbi flera gånger. Här kommer
bild därifrån:

Lite allmänt…
Det var trevligt men kanske inte fantastiskt. Fotbollen gjorde resan, känns det som. Maten var en
stor besvikelse. Tyckte att all spansk mat vi åt var smaklösoch ‘flåååtig’. Det hade jag inte väntat
mig direkt. Att kolla på hus och shoppa blir man snabbt less på, museum är nog för kulturellt
för både Robert och mig. 4 dagar var därför helt klart nog för sista dagen vill både jag och
Robert hem. Mer natur måste det bli på nästa resa!

Doggarna..
Ozzy var hemma och ställde till oreda. Jagat både hästar och katt. Med andra ord har han nog
haft det prima. Tux fick vara på pensionat då pappa trodde att hans hund skulle börja löpa. Det
gjorde hon inte förrän Tux kom hem till dom den 23 dec. Tux blev tyvärr dålig i magen på pensionatet,
det berodde nog på att han hade varit lite väl ivrig med tuggbenen. Han är bra nu. Han tycker att det
är jobbigare att vara borta från oss än Ozzy.

Nu är klockan på tok för mycket så jag får blogga mer om träning och annat stuff imorgon…

Eftersom vi reser imorgon och kommer hem sent på kvällen innan julafton så får vi väl passa på att önska alla

God Jul...

Det regnar inte! Det känns som det har regnat de senaste två veckorna här nere.
Och nu i skrivande stund så kikar solen till och med fram, halleluja! Måste skynda mig…Vilket
fall så firade vi att det inte regnade och bara var mulet med att ta med kameran på morgonpromenaden.
Får se om de kanske blir lite fler bilder och annat senare ikväll, här är vilket fall första delen av dagen.

Kramas bör man…

Tux attackerar en golfboll som han har hittat..

Kompisrace på blöt golfbana

Strike a pose…

Ur led är tiden, eller? Blomma mitt i december…

Ännu en bild på en hoppande Tux, märkligt…kan det vara så att kanske spenderar
en del tid i luften måntro?

*nu åker vi och tränar*

*tillbaka, blöt förstås*

Hmm, torrvädret försvann och så återgick allt till sitt normala igen…vem är det som vrider på kranen
hela tiden??

Men jag hade släpat med kameran till så jag fotade i regnet och blötan ändå. Kolla in herr Fuglesang
nedan. För den delen om någon undrar så är vår resa till Barcelona flyttad så vi flyger på tisdag istället.
Mesponkarna i fotbollslaget fick väl tätt mellan matcherna eller någon annan fis på tvären så de var
tvugna att flytta den match som vi hade biljetter till. Därmed fick flytta fram vår resa.

I helgen har jag tränat serpentiner, cirkelträning, 180 gradersvängar och helvetes starter. Gah, vad
Tux har svårt att vara still, det är banne näst intill omöjligt att få den hunden att fyra tassar i backen.
Det är alltid en eller två tassar som måste lyftas, flyttas, trampa eller nått. Helt sanslöst…

Det är lerigt och blött på plan…

Mr Shrimp…

Hej hopp i galopp, här kommer Ozzy Fuglesang på nedskjutningsrampen..

Oj, det börjar hända saker här..

Oj, oj, nu måste jag hålla i mig…

Nästan framme..

Klarade det även denna gång..

Elakingen…
Måste bara skriva av mig dagens i särklass roligaste citat, det är från början taget från någon forummedlem på www.birddog.nu men jag hittade i Jaktlabradors blogg på www.aktivhund.se. Det är frågan om utställningsideal och att utställningslabradoren är på tok för fet, felvinklad mm. Här kommer vilket fall citatet:

”Bland annat avfärdar du en framgångsrik Championhane som ”dåligt vinklad” och fullständigt oförmögen att röra sig. Du har förmodligen aldrig sett honom i ringen.”

Det är helt hysteriskt roligt och personen ifråga kan verkligen inte ha en susning om hur mycket hon gör bort sig vilket gör saken ännu roligare (hornen växer ut i pannan på mig). Jag däremot, tackar och   jag för dagens  .

Bilder från NM
Nu ligger flertalet bilder från NM ute på www.ozzy.se . En annan sak som är lite roligt kring min fotosida är att de vanligaste sökorden för att komma in på hemsidan är Isabelle Emanuelsson, hon har nog en stor fanclub . Mette och Tux är näst vanligast.

Det går runt och runt…
Lite sent i förhållande till vart vi är i träningen och många andra så har jag börjat med cirkelträning. Ozzy går riktigt bra, han följer mjukt och fint på alla sidor. Tux däremot, han får spunk bara man ber honom komma in på höger sida. Han blir alldeles olycklig och försöker göra allt han kan komma på för att slippa komma in och ställa sig vid den obehagliga sidan. Tungan går som en liten elvisp runt munnen. Han följer även sämre på högersida men det är inte lika illa som att komma in vid min högra sida. En sak som är bra är att han inte skäller så som han gjorde förra gången jag skulle försöka mig på cirkelövningar. Då var det jag som fick spunk och orkade inte lyssna på gapandet. Han började skälla en gång och då bröt jag och startade om. Det fungerade bra.

Agility rules..
Nu har jag i två dagar helt fokuserat på agilityträning när jag har varit på klubben och det är grymt. Det känns som om jag nästan alltid åtminstone har börjat med att träna lydnad och sedan har jag möjligen tryckt en stunds agility efteråt utom på torsdagar som har varit vigda åt agilityn då. Men nu har agilityn varit i högsätet och det har varit kanonskönt. Det är löjligt men det går nästan inte att beskriva hur skönt det har varit.

Det vi har tränat på är serpentiner med och utan push through. Det skall vi fortsätta på det så att Tux klarar väldigt tighta push t:s och jag blir säker på timingen. Sedan fortsätter jag med min träning att få Tux att vända 180 grader tillbaka och riktigt böja sig runt hinderstödet. Ibland får vi till det riktigt bra men ibland flyter han ut. Jag tror dock väldigt mycket på denna träning för vår del och kommer jobba frenetiskt med det över hela vintern. Tanken är att få fram en tight 180 graders sväng som är helt oberoende av mig och som enbart sker på kommando. Orsaken är att detta är en sak som Tux och jag har svårt för…

Starter….
Det tredje som jag började bolla med trots att jag kanske inte borde var starter. Jag bara testar lite, kan inte låta bli även om jag kanske borde ha en genomtänkt plan. Tanken var först att jag vill se vilken position som Tux själv skulle välja om han fick chansen, dvs sitta, ligga eller stå. Han väljer stå eller sitt hela tiden, med ett övervägande stå. Tux kan starta ur vilken position som helst, han hoppar och startar lika bra vilket som. Sedan kunde jag bara inte låta bli att testa hur många gånger jag behövde börja om för att få honom helt stilla. Det vill säga att jag gick och ställde mig i position, tog ett steg tillbaka och började gå ut mot hinder. Rörde han sig det minsta så vände jag och började om. Stod/satt han absolut stilla så fick han starta. Det gick hyfsat snabbt att få fram fina starter….

Dels är det ju det här med belöning. Jag upplever inte att Tux gillar att bli belönad i starten. Tvärtom så blir det enbart väldigt rörigt för honom. Det som har hänt flera gånger är att han sitter hur fint som helst, jag går tillbaka och belönar, när jag sedan skall gå ut igen så kan han inte sitta stilla. Vad är Tux behållning av det? Jag kan inte hjälpa det men jag upplever att det är mycket lättare för honom att förstå: absolut stilla = att jag får starta. Dessutom gillar jag inte att belöning i start inte är tävlingsmässigt, dvs att det är stor skillnad mellan tävling och träning. Tux är väl foglig i sinnet men Ozzy skulle genomskåda det tricket direkt, utan tvekan. Jag gjorde så på kontaktfälten med Ozzy och det tog typ 4 tävlingar så hade han kommit på att det inte kommer något godis på kontaktfälten.

Dels nummer två är det här med positionen. Jag har inte bett Tux om någon speciell position vid detta träningstillfälle och jag vet inte riktigt varför men det känns rätt bra. Jag antar att förlorar ett kriterium genom att han får välja position och jag är väldigt osäker på hur viktigt det är under förutsättning att man kräver absolut stillhet av hunden? Orsaken till att det känns bra är att det är att Tux är så fokuserad på banan när han kommer in att han inte alltid sätter sig eller lägger sig vilket kan vara rätt frustrerande. Även här har jag belönat och visst sätter han sig mer villigt men ibland är han helt låst på första hindret, ffa på tävling. Som sagt jag är osäker på hur viktigt position är som kriterie när man ändå oavsett position kräver stillhet? Tål att tänkas på tycker jag.

Nya böcker..
För ett par dagar sedan fick jag ett ryck och beställde två böcker från AdLibris. Jag hade egentligen bara tänkt att beställa Anatomiboken men så fick jag syn på en bok till som jag köpte, Excel-erated Learning, Explaining how dogs learn and how best to teach them av Pamela J, Reid. Har ingen aning om dom är bra men något kan man väl alltid lära sig.

Ingen som har en hundvakt på lager? Vi skall åka till Barcelona på söndag eftermiddag och det verkar som min pappas hund Greta skall börja löpa. Därmed vill de kanske inte ha Tuxen…Det är alltid tikar som löper när vi skall åka iväg, så jäkla tröttsamt.

Tycker synd om mig själv…

Igår var jag mfl och tittade på NM i agility. Det var skoj . Grattis till Maria och Ginza, ni var grymma! Hela svenska large-laget imponerade och mer än väl värda guldet!

NM är lite speciellt eftersom det enbart är agilitylopp. Det är lite kul faktiskt, annorlunda men ändå kul. Det hade varit tråkigt om alla mästerskap skulle avgöras i agilityklass men eftersom det inte är så blir det rätt kul. Detta NM kändes extra speciellt med tanke på att det var flera världsmästare på plats, nuvarande och från tidigare år. Verkligen hög standard.

Finnarna imponerade på det viset att de har lite annorlunda raser mot oss och de går bra. De är snabba och har bra kontaktfält. Dessutom har de bra hundar i alla storleksklasser. Jag tycker inte att de är överlägsna på något vis men de är jämna och bra genom hela laget. Sedan som jag skrev ovan var svenska large-laget så jäkla duktiga. Superkvinnan med sin Simic var som alltid väldigt, väldigt duktiga. Vad kan mer säga…hmm, banorna var inget speciellt. De var OK men inte väldigt svåra. Jag tycker att det är OK så här emellanåt. Nu fick förarna verkligen trycka på och det var roligt som publik att se på men det hade kanske varit kul om det varit en bana med lite mer handling i. Vilket fall i någon av banorna..Jag tror domaren dömde bra. Det var dock ett stort frågetecken kring en dansk smallhund som fick en femma på balansen i finalloppet. Hon ledde inför finalen och många tyckte att hunden hade varit på kontaktfältet på balansen men domaren gav en femma.

En annan sak som var rolig på prisutdelningen så fick de inte ordning på nationalsångerna. Först fick de inte igång den danska så danskarna började sjunga själva. Sedan spelade de fel till Finland så två män ur publiken sjöng den rätta istället.

Lördagen…
Lördagen var ingen bra dag för mig och vad sur/besviken jag var efter! Suck. Det började med att när jag skulle värma upp Ozzy innan start så var han halt. Jag visste att han inte var helt innan på morgonpromenaden så det kom från blå himmel. Det blev helknepigt för han ömmade ingenstans men var blockhalt. Jag fattade inget men det var inte mycket jag kunde göra heller. Sedan när jag skulle fråga om jag kunde få pengarna tillbaka eftersom hunden var helt så blev så himla otrevligt bemött så då blev jag ännu mera putt. Det hela ordnade sig sen.

När jag skulle starta med Tux hann jag bli sur på Tux innan då han mopsade mot en annan hund. Inte supermycket men ändå. När vi väl kom in på hoppbanan blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig, det blev inte fel men hackigare och kändes orytmiskt. Vet faktiskt inte varför, kanske var det bara min känsla…Vilket fall så diskade vi oss när jag klantade till det. Tux sprang in i fel tunnelingång men jag kan inte skylla på honom direkt. De kom från ett slalom och skulle över en mur. Den del hundar kom på en väldigt fin linje mot rätt ingång medan andra fick ha mer hjälp för att komma in rätt. Jag däremot kommer få när jag springer förbi muren att jag nog skall kolla på vart min hund är på väg. Jag vrider på huvudet och ser hur Tux kastar en blick på bara swischar in i fel tunnelingång.  Men när jag vred på huvudet så vrider jag även axlarna mot fel igång så vad skall man säga. Fattade faktiskt inte riktigt varför jag skulle stanna och vrida på mig istället för att jobba mot rätt ingång. Tankspridd..

I agilityloppet var det nästan ännu värre. Tux gjorde ett väldigt bra men jag sabbade det helt. Jag skulle göra bakombyte men hamnade på tok för långt fram och Tux fortsatte på den linjen han trodde han skulle. När jag bröt honom så blev han skitförbannad. Han blir verkligen upprörd i hela sitt hundhjärta och vänder in mot mig och tokskäller. Som Greg uttryckte det: You lying bastard…resten av loppet gick bra. Undrar just vem det är av oss som behöver träna bakombyten?

Bryt ihop och kom igen…

Jag är vilket fall taggad att träna agility hela vintern nu. Det känns så skönt att fokusera på agility främst, det har faktiskt Tux och jag aldrig gjort. Hoppas bara ridhusfrågan löser sig…

Om Ozzy då, han är bättre men inte helt bra idag. Nu är jag nästan hundra på att han har fastnat med en klo i gallret vid utgången och skadat klofästet eller själva tån. Så otroligt lätt hänt och något att tänka på! Igår var han superhalt och hoppade på tre ben och var märkbart lättad när han fick få mjukt underlag. Då visade han även klart och tydligt att det var den ena tån/klon i mellantårna på framtassen som ömmade. Imorse var han med på den långa promenaden och gick helt normalt på golfbanan.

Haha…
Man kanske skall erbjuda sina tjänser…Jag vet en eller två som skulle kunna jobba med detta: http://www.aftonbladet.se/vss/malmo/story/0,2789,951310,00.html

Ozzy i sin fina supporterkostym..

Jag har sedan en tid tillbaka tänkt att jag skulle byta ett av mina objektiv till ett som passar mig bättre, ett ljusstarkare. Planen är att köpa ett nytt men av en slump så kollade jag av blocket i morse och där var exakt ett sådant som jag vill ha. Det vara bara en dryg månad gammalt och sparsamt använt under denna tid oxå. Utöver detta så fanns det här i Malmö! Jag skulle spara cirka 4000 kr mot nypris så jag kände verkligen att jag måste slå snubben en pling.

Vi bestämde en date närmare stan och jag har verkligen varit full av förhoppningar under hela dagen. När han kom så var han uppklädd till tårna och jag min vana trogen slafsade runt i några gamla paltor. Han körde ny BMW, hade guldklocka, kavaj, slips och apdyra skor. Jag hade funderat mkt på varför man köper ett objektiv för att sedan sälja det en månad senare. När jag såg killen så tänkte jag att han säkert var sådan som köpte väldigt mycket prylar och sedan kom på att han faktiskt inte behövde dom.

Jag fick prova objektivet och det verkade som sagt vara i det perfekta skick som man kunde vänta sig. Då klämmer killen ur sig att han glömt ta med skyddet till själva kameran och han har inget annat objektiv att sätta på. Sedan sa han att han hade glömt kvitton och garantier på jobbet så vi var tvungna att köra dit för att hämta dom. Eftersom han jobbade på en arbetsplats som jag visste att den skulle vara stor så tänkte jag att det är väl okej att följa med dit men jag var verkligen inte glad. Det var liksom inte så svårt enligt mig att räkna ut att kvitton och garantier är viktiga.

Väl där så kunde han inte hitta varken kvitto eller garanti. Jag sa bara att det inte blir någon affär då. Han slängde fram visitkort och leg för att visa vem han var. Jag försökte förklara att garantin är ju skitviktig för mig. Medan han menade på om jag visste vem han var så skulle det räcka. Då började jag verkligen tycka att han var dryg. Efter en liten stund så stack han fram ett papper som visserligen visade att han hade köpt objektivet (vilket jag inte betvivlade egentligen) men på avbetalning. Okej, här började alla mina fördomar bara skena iväg och jag utsåg honom snabbt till världens största looser och pajas. Vilket fall som helst så tog jag mina pengar och tackade för mig. Märkliga människor det finns..

Nu blir det nog ett nytt objektiv men jag får vänta någon månad eller så…