Tux mår prima! Jag tycker att han skulle behöva köra lite agility för att bli lite lagom i lydnaden men nu skall jag faktiskt hålla mig till tåls och inte köra någon agility förrän i slutet av nästa vecka.

Det är så jäkla kallt så jag håller på att frysa ihjäl. Sitter här och skakar, alla stavfel och inkorrekt svenska beror på att jag fryser så.

Igår trots köld och blåst blev det hundpromenad ut på landet av fyra pälsiga varelser och två på pälsade. Vi hade sällskap av Martina med doggar. Idag blev det agility för Ozzy som är allmänt galen känns det som. Han är lite olydig så där mellan passen, mest i början. Jag blir så jäkla irriterad när han bara skiter i att komma. Vilket fall så är han inte olydig när han springer agility utan istället väldigt lyhörd. Vi tränade inte något speciellt, lite kontaktfält, en bana och slalom kors och tvärs. Allt gick riktigt bra, agilityprofessor. *s*

Tuxen fick som sagt bara gå lydnad och han pep en del, väldigt, väldigt taggad. Inte när han jobbar men när han skall komma in i fotposition, då är förväntan på vad som komma skall kanske lite väl hög?? Försöker sätta om honom men då blir det nästan ännu värre. Idag försökte Tux strunta i konen när han skulle springa till rutan, första gången. Andra gången så ställde han sig för långt ifrån konen, mot rutan förstås. När han insåg att det inte funkade att gena till rutan gjorde han tre perfekta skicka. Han är lite lurig….

Jag gjorde dirigeringsapporteringen svår idag, han gjort så väldigt bra sådana sista tiden så jag ville klura till det. Jag lade höger och vänster 2 meter bakom och 6-7 m från mitten. Två gånger försökte Tux ta mitten, sedan gick han ut ordentligt åt höger. Vänster gjorde han bra direkt. Jag flyttade allt och gjorde om fast la apporterna normalt då och då var det klockrent.

Vi tränade på övriga moment i eliten utom vittringen och platsliggningen. Jag tycker allt känns okej, vissa saker kunde vara bättre men ändå känns det stabilare på träning än innan. Nu är det riktigt länge sedan som Tux förväxlade stå, sitt och ligg i dumrutan, till exempel. Han är lite orolig med huvudet och kastar det bakåt för att se mig så det skall jag jobba på, det blir så himla lätt att de flyttar en tass när de gör så. Inkallningen har jag faktiskt varit duktig och åtminstone försökt att jobba på, vet inte riktigt om vi kommer någon vart. Tux har faktiskt suttit fint på platssittningen oxå.

Just nu hoppas jag verkligen Tux är så stabil som det ändå känns i lydnaden…..

Stegförflyttningar…
Bara så du vet, Åsa, så är jag verkligen lydnadsnovis….
Innan jag lärde in stegförflyttningar så lärde jag Tux vändningarna på stället. Jag vet inte om det underlättar och jag hade ingen direkt tanke med det utan det blev nog bara så. Vilket fall så var Tux inte helt ovan vid att det kunde komma en vänstervridning från min sida, samt att han hade god kontroll på sin rumpa.  Rumpkontroll är nog bra om hunden har, tror jag. I själva stegförflyttningen så sätter jag höger fot framför vänster så att de korsar, det blir ju en signal för hunden vad som skall hända. Vidare så vill jag helst att Tux skall typ skänkelvika med mig i förflyttningarna, hålla sig på samma linje som mig, det är inte alltid vi lyckas på tävling så fint som det kan vara på träning. Men så tycker jag  vilket fall att det är snyggast. Framifrån ser det då ut som hunden är i rätt position hela tiden. Helt klart snyggare än när de liksom går med lite snett bakom föraren.

Först så korsade jag bara benen och okorsade dom igen utan att egentligen ta ett riktigt steg åt vänster, bara att få in vänster fot mellan hund och mig. Belönar på vänster sida om hunden i princip samtidigt  så man typ får att hunden lutar sig ut åt vänster. Sedan byggde jag bara från där och försökte hela tiden se till att hunden inte hamnar bakom mig utan jobbar på samma linje som jag. Idag vill jag  Tux  nästan börjar flytta direkt jag korsar så jag  i princip bara behöver flytta ut vänster ben.  Orsaken till att jag korsar är att jag fick hopp när jag började  med vänster ben, fast idag tror jag att jag kan göra vilket som för nu förstår han vad han skall göra. Så jag tror att även om man korsar benen nu så är det ganska lätt att gå vidare till att börja med vänster när de har förstått själva förflyttningen.

Nosduttandet…
Det är många som har haft det svårt att få bra frekvens i duttandet. Jag har inte duttat så mycket nu sista tiden då jag inte riktigt vet vad jag skall ha det till. Vilket fall så har  Tux som låste sig ett lååångt dutt istället för att  öka frekvensen svarat bäst på att ha en synlig belöning, en liten bit ifrån där själva duttandet sker.  Typ om han skall dutta i handen så har jag boll i andra  handen, han duttar och eftersom han vet att bollen är där så kollar om bollen kommer och när inget händer så försöker han igen, bingo. På detta sätt har jag fått upp rätt hög frekvens på duttandet. Dock har jag inte jobbat bort den synliga retningen av belöningen….jag tror dock inte att är så där jättesvårt så fort hunden förstått att multipla duttar oxå ger utdelning. Jag skall pula lite mer med sådant här i vinter tänkte jag. Vi har ett rum tomt, planen är att köpa en stor matta och kunna träna en massa små saker när det är så rått som det är just nu…..brr…