Upptäckte igår att det inte alls var så mycket lydnadstävlingar kvar i år som jag trodde. Jag avstod som sagt en tävling igår och så har jag förmodligen betalat in försent till en här i Malmö, grr så klantigt. Tror jag kan skrapa ihop 4 lydnadstävlingar i år. Skall kolla om jag får efteranmäla till ett ställe oxå. Jag hade inte så tydliga mål för i år men hade nog hoppats på ett lydnadschampionat och då får jag lägga på ett kol. Sedan är det frågan om lydnadstävlingen på My Dog. Jag tycker att det hade varit kul att testa att tävla lydnad inomhus men av skiljda skäl så tvekar jag lite kring My Dog. Allra viktigast är att det är på lördagen och de/den som jag åker med troligen inte vill stanna till lördagen. Det känns inte så lockande att köra själv eller typ släpa alla saker till stationen plus hundar för att ta tåget hem. Kan man lura Susanne att det kommer komma Foxterriers med väldigt lååååånga och fina nosar lördagen? Dessutom kommer jag nog känna mig dum i den konkurrensen, har liksom inget där att göra. Får kanske ta inomhusdebuten på Malmö Int istället.

Spår, ja här händer det inte mycket. Jag har inte kommit med på några tävlingar, har varit reserv men långt ned alla gånger. Är anmäld till en lägre klass senare i höst och har inte fått besked därifrån än. Jag spårar väldigt lite så det kanske är likabra att jag inte har kommit med. Fast nu skall det bli nya tag. En chans återstår i år vilket fall och om vi inte kommer till start så är det vilket fall inte mitt fel.

Agilityn, två tävlingar kvar i Danmark. Det kommer vara två mycket tuffa tävlingar konkurrensmässigt så vi lär väl inte ha så mycket där att göra men det kommer vara skoj ändå. Jag skall tävla Gundsölille sista helgen i november och klasserna innan NM i Ölstykke. Jag ser verkligen fram emot dessa tävlingar, vet inte riktigt varför men det brukar helt enkelt vara skoj där. Utöver det så är det kurs i början december för Greg D. Det är mer med skräckblandad förtjusning, muntergök.

Jag och Robert skall hinna med att åka till Barcelona i december oxå.

Inte fullt så tomt i kalendern som jag trodde i går ändå!

Igår när jag tränade vågade jag knappt göra platssittning för hade Tux lagt sig så hade jag lagt mig på backen och skrikit. Han fick dock sitta 2 gånger 2 minuter med belöning och han satt fint. *phew* Sedan körde jag dirigeringsapporteringen som verkligen går helt super just nu. Rutan går oxå riktigt bra, jag har en liten target som inte syns förrän än han är i rutan. Det gör att han inte väntar på dirigering utan ställer sig korrekt. Tux tycker att dirigeringen är rätt rolig så jag kan tänka mig att han inte är så noga med vart han ställer sig men det blir lätt en dum ovana känner jag. Jag var tvungen att testa vittringen och den var bra, tyvärr ett omtag på vägen in men annars bra. Lite inkallningar hann vi med oxå. Sen var det agility för hela slanten. Lite dubbelboxträning och sedan filade jag på balanshindren. Oj, vad jag är nöjd med Tux balans och A-hinder på träning. Nu skall de bli precis lika bra på tävling vilket inte är det lättaste. Vippen är okej men jag vill ha honom lite snabbare ut till kanten på vippen. Han är väldigt självständig på balanshindren nu, jag kan i princip röra mig helt oberoende av honom när han utför dom. Det är lite häftigt.

Såg för den delen att Tux ligger på 39 plats på årets agilityhund, mycket högre än vad jag trodde för vi har bara ett resultat i agility. Näst bästa Kelpie för tillfället, Olle ligger på 20:nde plats. Jag är helt klart förvånad, skulle ha gissat att vi låg på plats 100 eller däromkring. Ozzy ligger fortfarande på 10:nde plats.

Leverpastej i spåret..
Jag la ett spår ute på ett stort fält till Tux idag. 750 meter långt, 8 pinnar plus slut. När jag hade lagt det så åkte jag till ICA för att köpa batterier till hunden, nej förlåt till pannlampan. Jag köpte riskakor oxå, de hade fått tillbaka rätt sort så nu överlever jag ett tag till. Det var en liten krissituation här när jag köpte de sista av den rätta sorten. Passa er för dom, riskakorna alltså, när man har passerat 30 så kan det bli som en drog. Alltså, när jag pluggade så jobbade jag extra på diverse vårdinrättningar och tanterna som jobbade där åt alltid riskakor. Jag fattade aldrig riktigt det där men nu är det kört…Tillbaka till ämnet, när jag var på ICA så köpte jag även en tub leverpastej. Den tog jag med ut i spåret och Tux blev totalt galen eller nått åt det hållet. Jag har inte belönat så mycket i spåret, kampat med pinnarna men inte så mycket mer. Tux har tyckt att det är helt okej och att det är skoj ändå men det här med leverpastej var ändå något extra.

När vi kom i mål så hade vi 7 pinnar plus slutet och en tom tub leverpastej med oss. Den där tappade pinnen var efter en vinkel när Tux for på för långt ut och så vände han inte utan fick spåret i nosen och drog diagonalt tillbaka dit och då missade han pinnen. Ett problem vi har är att Tux far iväg när jag skall släppa på honom på spåret igen efter pinnarna, han far bara iväg utan egentligen ta upp spåret. Han hittar det men det känns som det blir onödigt svårt då han får vända, gira. Jag får klura lite på hur jag skall få bukt på det.

Vi avslutade sen med en promenix på golfbanan i mörkret, pannlampa är bra fast man ser inte bunkrarna förrän det är försent fick jag erfara när jag helt plötsligt trillade ned i en. Hundarna tyckte det var roligt och jag svor…

Ett svar

  1. Jenny:
    Riskakor smakar ju som frigolit ju 😉
    Petra:
    Leverpastej på tub är toppen! Du det känns väl bra att glädja hundarna lite med en vurpa… *fniss*… pannlampa på golfbana=extraknäcka nde golfbollsletare i smyg?!
    M:
    Tux och Ozzy är jätteduktiga på att hitta bollar. Vi går på golfbanan på morgonen och har ofta bollar med oss hem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.