Långblogg blir det nog skulle jag tro……

Tux verkar inte ha fått några men av sin vurpa i torsdags utan har varit som vanligt. I fredags var vi i Ystad och jobbade och då passade vi på att besöka Fyledalen på lunchen. Jag kollade bara efter lövgrodor för just i Fyledalen har jag sett min enda lövgroda, eller ja enda i Sverige åtminstone. Dom är ascoola med sugkoppar på fötterna. Fast oddsen är små att se någon och troligen minimal när man är nära oktober. Hundarna bestämde sig för att ta sig ett bad, årets sista?

Tux och Ozzy försöker hålla nosen ovan ytan…

I lördags gjorde jag väl en helt idiotisk grej men ibland är man så där lite wild and crazy eller kanske mer korkad än vanliga dagar. Jag hade anmält mig till elit lydnad men kände att jag inte hade hunnit träna igenom alla moment som jag skulle ha behövt. Jag har haft väldigt mycket att göra med klubbens KM och andra saker så som kurser x2 som har upptagit en hel del av min tid. Lydnadsträningarna har varit fokuserade på ett par moment eller kanske delar av moment, sedan har resten blivit lämnat där hädan.

Trots detta åkte jag, mest för att jag bara ville att någon skulle titta på oss och jag skulle få lite kommentarer. Jag tränar ju lydnaden själv och det är helt enkelt ensammet, jag behöver lite feedback….

Det började med att Tux lade sig på platssittningen. Han satt länge men såg väldigt disträ ut, typ som jaha då sitter jag här och väntar…suck, vad detta är trist inget händer, nu lägger jag mig nog tills matte kommer tillbaka. Inte alls som han fattade att han hade uppgift som han skulle klara av. Jag har inte gjort några regelrätta platssittningar sedan tävlingen sist utan mer satt honom när jag gjort andra saker. Jag tycker dock inte det är bra sätt att träna platssittning för då händer det saker hela tiden och det är mycket lättare för hunden att sitta. Jag tror inte jag behöver träna sittandet så jäkla ofta men att jag gör det tävlingsmässigt så han är med på att sittandet är viktigt, inte bara att man skall bli kvar på platsen. Noll points och surt sa räven…Platsliggningen var inget att säga om utan en 10:a.

När jag sedan skulle värma upp så gjorde jag nästa idiotiska sak, här är jag ännu mer besviken på mig själv än allt det andra tillsammans. Helt plötsligt kunde Tux inte stå, sitt, ligg i dumrutan och jag blir skitsur. Japp så usel är jag. Tux blir förstås ledsen, osäker och jag känner mig bara jättefrustrerad. Fast egentligen visste jag innerst inne att jag inte var arg på Tux utan bara väldigt, väldigt trött och sliten och att Tux osäkerhet i dumrutan endast var den där berömda droppen som fick bägaren att rinna över. Jäkligt trist att han skulle behöva ta det. Det har helt enkelt varit för mycket med klubben sista tiden, för mycket tid och jobb samtidigt som jag har väldigt mycket på mitt riktiga jobb och jag orkar inte helt enkelt. Jag är inte heller sådan att jag med gott samvete kan skita i de saker som måste göras på klubben, som att fixa inför tävlingen.

Åter till tävlingen då. Vi fick 8,5 på fria följet och det måste vara okej för en elitklass. Jag vet att vi kan bättre, en stor vinst vore nog om jag kunde gå lite mer systematiskt. Tux bumpar in i mig då han över-. eller undersvänger och detta gör han nog för att han inte riktigt kan läsa av mig. Fria följet var så jäkla långt men Tux går bara bättre ju längre det blir, vilket fall i dagens läge.

Sen till dumrutan, ja kunde ju inte förvänta mig så mycket kändes det som. Han flyttade en tass i ställandet när jag går bakom honom, satte sig inte och gjorde ett klockrent läggande. Betyg 6,5. Dumrutan är faktiskt ett av de moment som vi har tränat och det har fungerat bra på träning.

Inkallningen fick enbart 5,5 p och det var väldigt snålt. Han tog extra steg men jag råkade även kommendera väldigt sent. Domaren har skrivit något om mer än tre längder från konen men han var säkert 2 längder ifrån när jag ropade. Jag har nämligen väldigt svårt att se när de är i jämnhöjd…men så är det ju bedömningssporter.

Rutan var så jäkla snygg! Vi fick 9,5 och då drogs det 0,5 för att han sprang förbi mig vid inkallningen och backade in i position. Det var fullfart och smack in i mitten. Så otroligt nöjd med det momentet!

Apportering m dirigering. Tja, här drar ju Tux direkt ned mot apporterna. Jag kallar på honom och han vänder upp och stannar vid konen. Domaren drog 5 poäng för det DKt, om man nu skall tolka kommentarerna för det extra kommandot. Dirigeringen kändes klockren, farten kan man verkligen inte klaga på. Vet inte riktigt varför han har så svårt med att stanna vid konen, kanske är det här med att TL går ut lägger dom som taggar honom mer på apporterna. Jag försöker belöna konen minst 75 % av gångerna på träning.

Hopp-metall blev 10 points.

Vittringen 8,5, han flyttade sig när jag vände mig om för att jag trampade på honom.

Fjärr 6 poäng. Fick ta till ett DK igen på första sittandet och sedan åker han ju fram 5 cm till 1 dm i skiftet stå till ligg för hans teknik är bristfällig där. Jag har inte tränat detta moment sedan förra tävlingen. Eller jo, jag har någon kväll jobbat lite med tekniken då stå – ligg på nära avstånd men inget mer.

219,5 poäng och ett 3:e pris.. Jag har anmält till lite fler elitlydnader men nu tänker jag inte starta förrän jag verkligen känner att vi har tränat igenom varje moment. Något annat är inte så juste mot hunden och jag är himla besviken på mig själv.

En annan allmän reflektion som jag gjorde under lydnadstävlingen var det är med tempo/attityd. Jag tycker att domarna är alldeles för förlåtande kring dåligt tempo. Jag menar inte att en corgi skall behöva springa som en BC utan mer att hunden skall ta i framåt. Det var en BC som fick ganska höga poäng och det såg väldigt trevligt ut men tempot i de moment som kan ha tempo var kanske inte obefintligt men väldigt nära. Denna hunden fick 9,5 på inkallningen och den galopperade bara precis. Som jag ser det så är det jäkligt mycket enklare att stanna snabbt om man inte har någon fart och vidare så undrar jag vad domaren skulle göra om det kom in en hund med en jäkla fart och lika prydliga stopp/ligg? Ge den hunden en tia och enbart låta det skilja 0,5 poäng? Märkligt tycker jag….

Nog om lördagen och så över till idag, söndag. Idag skulle vi ha KM i både lydnad och agility, mycket prestigefyllt.

Ozzy dubbelnollade i agilityn och blev Klubbmästare, agility, 2006. Han var så duktig, lite halvmesigt hopplopp men agilityloppet var jag mer nöjd med.

Även Tux blev Klubbmästare, agility, 2006 fast inte fullt så övertygande som Ozzy. Tur för oss så var det ganska svåra banor idag så vi blev liksom bäst av dom sämsta….*s*

Susanne fotade slalom-Tux…

På eftermiddagen var det dax för lydnaden. Jag hade anmält bägge hundarna men jag velade som bara den om jag skulle starta Ozzy. Jag hade som sagt inte hunnit träna som jag ville och sedan så hade jag glömt halsband. Jag fick starta i sele så då försvann helt plötsligt den ursäkten och då tog jag tjuren vid hornen och startade.  Nu är jag glad att jag gjorde det. Vi hade jätteskoj och Ozzy tyckte om att vara i rampljuset.

Platsliggningen gick finemang, fria följet gick enligt våra mått mätt bra. Även läggande under gång och inkallning klarade vi av men sedan började gå ut för. Ozzy la sig på ställande under gång, han har väldigt svårt att hålla skillnad på läggande och ställande. När han skulle apportera så tänkte han sticka iväg med apportern fast sen så ångrade han sig och lade sig ned för att leka med den. När jag kallade på honom kom han spottade ut den vid mina fötter. Vid det sista momentet hopp – fot så hade Ozzy fått syn på den roliga korgen med alla apporter så sprang han dit för att sno åt sig apporten igen. Han var söt vilket fall och glad..

Jag och lill-loppan, Martina har fotat…

En puss efter lydnadsdebuten…

TS hade beslutat att resultatet skulle hållas hemligt i år igen. Därmed vet jag inte riktigt hur det gick för mig och Tux. Jag kollade inte poängen men ryktet säger att jag hade 10 på allt utom ett moment där jag hade 9. Sedan har det lite med koefficienter att göra. Jag valde att göra två klass 1 moment istället för elit då jag ville att det skulle vara enkelt för Tux. Upplägget var sådant att vi hade 3 obligatoriska moment och 4 moment där man kunde välja från de olika klasserna. Det var ett ekipage som körde elitmoment på alla sina 4 moment och hon hade bra poäng så jag har faktiskt ingen aning. Jag är dock nöjd med vår prestation.

Vi fick oss ett sådant skratt under lydnaden. Alice en beagle gjorde en så rolig sak. Vid läggande under gång så intog hon denna pose och det såg så jäkla roligt ut:

Bilder från både lydnads- och agility-KM finns i detta oktoberalbum: http://photo.orcafat.com/okt06
Tack Susanne och Martina för hjälpen med fotningen!

Glömde en viktig detalj kring KM. En tjej på klubben hade tagit med sig keramik som hon hade gjort och den var riktigt fin. Jag blev helt besatt att vinna de fyra café latte-muggarna som fanns. Jag hade kollat på sådana eller åtminstone liknande tidigare i veckan. Med lite lätt framfusighet och mutande av klubbkompisar fick jag ihop 3 muggar! Nu får jag åka köpa några till så jag får ett helt set eller vad man nu säger.

Nu närmar det sig resedagen, på torsdag tar jag och Jeanette flyget till Basel…yes, yes! KUL!!!