Vilken helt otroligt varm, svettig och stressig dag det har varit.

Vi har varit i Danmark på internationell utställning i Bröndby. Det började med att det visade sig vara REJÄLT långt mellan agilityn och utställningen. Det tog 10-15 minuter att gå, mer mot 15 tror jag. Det är alltid så himla svårt att beräkna hur lång tid det tar på utställning och har man betalat 320 danska kronor (x 1,25 för att få det i svenska) så vill man fasiken vara med. När jag väl lokaliserat ringen, hämtat Tux så blev Tux attackerad av Chihuahua! Jag skämtar inte, helt plötsligt kommer det en ettrig långhårig liten sak lös och far runt Tux och gör utfall. Tux tog inte det hela på så stort allvar. Det andra tråkig var att det en Kelpie där som inte riktigt trivdes i miljön och hans matte hade inte vett att hjälpa sin hund till en bättre upplevelse. Den gjorde utfall på utfall både in mot de hundarna i ringen och de som passerade förbi. Det var en ung hund så det kan ju vara en massa hormoner som spritter men det var väldigt tråkigt att ägaren inte tog något ansvar och försökte avleda. Det var faktiskt så illa de som var i ringen innan kom och sa till personen ifråga flera gånger. Om personen nu skiter i alla andra så kunde man ju ha hoppats på att denne kunde ha försökt att ge sin hund en lite bättre upplevelse. Nog om detta..

Jag och utställningsringar är som två minuspoler på magneter som man för ihop. Det går bara inte…..och ändå anmäler jag, vilket måste vara riktigt riktigt korkat.

Tux skötte sig utmärkt. Han hälsade utan att  hoppa på domaren och var väldigt obekymrad av hanteringen. Enda problemet är att han gärna glider in i passgång, speciellt när man skall springa på den raka linjen. Det är jättesvårt för jag ser inte alltid när det sker. Här är vilket fall kritiken:
Typ: Fortrinlig (vad det nu betyder)
‘Elegant male, with good proportions, typically head, correct building, free movement, sometimes pacing‘

1:a pris, CK och 3:a i bästa hane

Miklos Levente från Ungern dömde. Han sa till mig vid gratulationerna ‘very, very nice dog but he is pacing’….vet inte om han ville säga att han kanske skulle ha placerat sig högre om han inte passade…man kan ju bara spekulera.

Jag fick en jäkla massa snören hit och dit och hade ingen aning vad de betydde. Jag visste inte när jag skulle vara inne i ringen och inte. Jag visste faktiskt inte ens att Tux hade fått ett CK förrän låååångt senare. Svårt med utställning, helt klart..

Sedan stressade vi iväg till agilityn. Hoppklass 3 var i full gång och jag missade banvandringen. Det kändes lite tungt att springa med Tux nästan på en gång efter att han hade varit ute så pass länge i solen. Han blir ju väldigt varm i sin svarta päls och det fanns inte ett moln på himlen och ingen skugga.

Tux gjorde dock ett bra hopplopp ända till hinder 16 där matte körde bort oss. Det hade nog inte hjälpt med banvandring för jag sprang sedan med Troya och gjorde en annan variant och fick en vägran. Fick bara inte till det med bakombytena, har ju svårt för den timingen helt klart. Tux jag fick sätta tillbaka Tux i starten men han satt rätt okej ändå, åkte fram när jag gick de första stegen ifrån honom men satt sedan så som han gör (i en märklig ställning som mer liknar halvliggande, sittande och en säckpotatis eller nått ).

Sedan sprang jag som sagt med Troya för Martina var på utställningen. Stackars Troya var helt förvirrad och undrade vart hennes matte var men hon samlade sig så fint när vi skulle springa. Sedan efter vi hade sprungit så bestämde sig Troya för att om inte matte är här så får jag väl hålla mig till ‘second best’ och hon har ju åtminstone korv… Hon var så engagerad i mig..

Därefter så var det Ozzys tur och han rev andra hindret. Annars gick han bra…

I öppen agility så rev Ozzy andra hindret, suck, så jag tog tillbaka honom på A:et som han egentligen tog ganska bra. (Helt logiskt, det måste han väl ha förstått????? Stackars hund…)Eftersom det hade varit så stressigt fram till dess och jag hade varken hunnit dricka eller äta något så bestämde jag mig för att jag skulle köra med ordenliga kontaktfält och bra start. Jag var helt enkelt inte riktigt tävlingsmässig mentalt kände jag…A:et blev bra men balansen vet jag inte riktigt vad som hände, är vilket fall inte nöjd. Sedan så hamnade jag på fel sida om långhoppet så vi fick en jättesväng till nästa hinder, en supertabbe från min sida.  Tux strulade lite starten och la sig men satt fint sedan när jag hade gått tillbaka. Det hela slutade vilket fall som en nolla blev det vilket fall och 6:a slutade vi.  Inte alls nöjd med min prestation…

Till sist var det agilityklass 3. Tux var först av mina hundar. Nu hade jag bestämt mig för att vara mer offensiv utan att stressa. Tux satt fint starten . Sedan var det mer giganternas kamp ute på banan. Tux ville inte svänga alls, jag fick verkligen köra kom här för att få in honom överhuvudtaget. Dom fina svängarna från Hässleholm var som bortblåsta. Inte var jag nöjd med kontaktfälten heller men var inte inställd på att ta om så det blev som det blev. En sak som var lite rolig var att de hade kontaktfältsdomare på uppfart balans! Vilket fall som helst så var vi nolla men tiden var ju inte där jag hade önskat att den skulle vara. Med minist tre missade svängar så var vi väl cirka 3 sekunder efter segraren eller nått i den stilen. En 5:e plats blev det tillslut.

Det var inga jättestartfält, jag trodde att det skulle vara flera men folk är kanske slitna efter Hässleholm och Dania-cup? En hund som fortsatte att imponera på mig var norske Kito med Thomas Thiessen. De var grymma i Hässlehåla och de gick även bra här i Danmark. Jag tror att Kito är lika gammal som Tux. Just nu hoppas jag dock att han är ett par månader äldre, jag får sådana komplex annars. Jag gör en mini-hämnd här genom att får sitt namn i fjolligt rosa…. Jäkla hund att gå bra då…

Det är visst en dag i Danmark imorgon oxå…

Glömde innan, Tux har fastnat på bild, fast inte hos mig utan hos Sofia…Kolla in! http://www.boggas.se/foton/agility/hassleholm_2006_1.html