Jag måste erkänna att  när jag är ute med hundarna så undrar jag ibland vad det är för fel på vissa människor. Hur tänker de eller tänker de inte överhuvudtaget? Jag förstår att de inte gör saker av illvilja men hur funkar dom egentligen….

Jag var precis ute med hundarna runt parken på prommis. Jag möter en kille med två fluffiga små saker i flexikoppel. Han låter dom springa helt ospärrat i flexit så de är en bra bit framför honom. Jag beslutar mig för att stiga åt sidan så han får en chans hala in sina små fluffbollar för annars kommer vi trassla in oss. Tror ni killen halar in flexit, nä utan hans hundar kommer fram till mina och han är 5 meter bakom.

Okej, jag kan leva med det, dvs hundar som kommer fram och hälsar för jag orkar inte bråka med folk. Men då skall hundarna banne mig oxå vara snälla. Dom här marsvinsmonstren morrade, fräste och spottade och tänkte minsann inte alls hälsa vänligt….de hängde fortfarande ute i flexit utan att killen som höll i dom gjorde någon tendens att hala dom. Ozzy som inte vill hälsa ställde sig bakom mig och började morra och Tux såg mest lite bekymrad ut när han funderade på vad de egentligen ville.

Alltså vad är det för fel på folk, varför skall deras byrackor springa runt och terra andra? Är de måntro döva så de inte hör när de morrar och gapar eller har de på något sätt inbillat sig att det är tecken på de vill hälsa?

Jag har lärt mig att acceptera att det finns folk som gärna vill låta sin hund hälsa, visserligen tycker jag inte att det är så kul men va fan, hellre det än människor som skriker. Men detta förstår jag inte alls? Dessutom kan man undra varför de inte är mer rädda om sina små pirayor, när de springer fram så där till en större hund kan de ju smälla och bli riktigt otrevligt.

Kan det vara ett virus som äter upp vissa delar av hjärnan?