Idag var jag och hundarna 5 timmar på klubben och tränade nästan hela tiden. Igår var vi först en sväng på förmiddagen i en dryga timma på klubben och tränade dubbelbox och sedan åkte vi dit igen på kvällen och var där från klockan 17.30 till nästan 21. Mycket träning med andra ord. Nice!!! Tur att jag har hundar som håller pall för hur mycket träning som helst…

Igår…
Igår var det som sagt först dubbelbox med Emelie (http://www.blogtown.se/diary.php?id=em) som gällde och det gick väl inte helt strålande. Jobbigt när man känner hur det skall gå till i huvudet men inte får till det när man skall köra. Måste kolla på Greg-videon så jag får se hur det skall gå till…Vi hann bara köra åt ett håll för det gick som sagt inte strålande. Det märklig är att när jag senare på kvällen vände boxen åt andra hållet så satt det som en smäck. Helt annan känsla och annan timing. Konstigt att det kan kännas så. Vidare på torsdag kväll så tränades det på två finska banor (Laamanen). Jag sprang bara en eftersom jag hade varit där tidigt. Hon bygger svårt anser jag. Jag hade lite olika problem. Det kändes som att för att få okej placeringar i banan så var man tvungen att hinna med många byten som jag inte riktigt klarade. Vidare hade Tux och jag svårt med en tråckla-situation. Tux är enormt tight när han skall tråckla och det brukar inte vålla så stora problem men denna gången var det andra hindret snedställt på ett sätt gjorde att eftersom han hoppade väldigt diagonalt på det snea hindret så hade svårt att få över bakbenen. Inte ville han heller riktigt lyssna när jag försökte få honom att hålla ut själva svängen. Det gick bra tillslut…..förbaskat svår bana….skall bli spännande att se henne döma på VM.  Ozzy sprang oxå banan och det gick förstås bättre men Ozzy är faktiskt väldigt tacksam att handla. Han är väldigt förig och lyhörd.

Idag…
Vi började med att köra lydnad. Det känns som det går alldeles för långsamt framåt. Vet faktiskt knappt om det går framåt. Vi är inte färdiga för starten i elit på ett bra tag. Det blev vilket fall en hel del tränat och jag är nöjd med det mesta. Han har svårare för höger i fjärrdirigeringen, han kan falla in för nära mig i fria följet och starterna i fria följet är de saker som ligger på minus just nu. Det positiva är att steg förflyttningarna är fina (åt alla håll), fria följet i sakta och språng känns riktigt bra, rutan är tillbaka i normal läge, ställandet i inkallningen är något bättre och så är han förstås en skitrolig hund att träna lydnad med för att nämna några av de positiva sidorna. Jag vill starta elit till sommaren men just nu känns det fortfarande läääängre bort.

Hoppträning
Eftersom det blev bana och dubbelbox igår för bägge hundarna hade jag bestämt att det skulle bli en hel del gymnastikhoppning, kontaktfältsträning och en enkel framåtbana för hundarna idag. Det vill säga att gymnastikhoppningen skulle först och främst vara för att bygga styrka, snabbhet i tassarna och förbättra tekniken. Kontaktfältsträning blev det endast en gnutta för Ozzy för tiden hade redan blivit ganska mycket innan Tux kom ut för andra gången. Jag skulle kunna skriva spaltkilometer om gymnastikhoppning. Jag tycker att det är spännande att ryttare lägger ned enormt mycket tid på olika gymnastiska övningar gällande hoppning för sina hästar medans vi hundägare gör det så lite. Det var mulet för det mesta men jag tog en hel del bilder för att illustrera skillnaden i hoppning. Som sagt mulet så ‘kvallen’ på bilderna är väl som den är….

Ozzy hoppar väldigt, väldigt illa. Han hoppar av alldeles för tidigt, han når alltså högsta punkten i språnget kanske en halv meter innan han är framme vid hindret. Ozzy började sin karriär med att hoppa på gamal midi-höjden vilket delvis kan förklara varför han hoppar som han gör. Rent hopptekniskt tycker jag inte att det är så stort fel. Han hoppar inte med sänkt rygg och han har ordning på alla benen.

Här är då ett ännu värre språng. Han river alltså ingen av dessa gånger men landar tätt inpå hindret. Förutom att Ozzy började att hoppa på en alldeles för hög hinderhöjd så tror jag att han speciella hoppteknik beror på att han är långgalopperad. Han tar långa galoppsprång och han tycker att det är jobbigt att trampa om, dvs lägga in ett kort galoppsprång. När han hamnar i situationer där valet är mellan att hoppa av tidigt eller ta ett kortare galoppsprång så kommer han falla tillbaka på det första. Ovanpå att han hoppar långt så hoppar han även högt. Detta gör att han förlorar enormt mycket tid på varje hinder.

När han hoppar oxrar är han noggrannare med taxeringen och trampar om oftare. Detta gör att han får ett bättre avsprång och hamnar lite bättre över hindret. Högsta punkten är åtminstone i närheten av hindret. Det är dock fortfarande högt över.

Gymnastikhoppningen bestod av en hoppserie som successivt byggdes upp så att slutresultatet blev fem studsar och en oxer. Ozzy hade 1,5 meter mellan studshoppen och hopphöjden var 35 cm. Jag vill ned avståndet lite mer mellan studsarna så småning om för att få honom att verkligen trycka till i själva studsen men i nuläget klarar han inte det. Till oxern från studsarna hade jag två galoppsprång.

Han måste välva upp ryggen mycket mer i själva språnget i studserien och det liknar därmed mycket mer så som det skulle ha sett ut på banan. Högsta punkten kommer mitt över hindret och höjden är mycket mer balanserad.

Över till Tux, han har inte alls haft de problemen som Ozzy har. Dock finner jag det absolut som en bra övning att köra hoppteknik. Tux är väldigt långsprungen och när det går fot framåt så är hans språng ytterligt flacka. Tux har dock till skillnad från Ozzy mycket lättare att växla till annan hoppstil.

Extremt flackt och mycket fort framåt och ja, han klarar hindret utan minsta problem. Tux har väldigt hög rörlighet i sin bakdel och kan trots sin flacka teknik ligga väldigt nära hindret. Jag har inga problem med att han är flack i språnget i denna situation, det jag dock inte gillar är att inte har den högsta punkten över hindret. Man ser oxå att han väcklar ut sina framben för att få extra längd i språnget, jämför med bild nedan. Helst skall inte frambenen väcklas ut förrän landning förbereds. Vill bara säga att Tux hoppar inte alltid så här…

Över oxern är han väldigt mycket bättre. Något flackt fortfarande men helt okej ändå.

Även Tux fick köra samma studskombination som Ozzy men avstånden är förstås ändrade. Tux har ungefär 2.60-2.70 mellan studsarna. Tux är väldigt duktig i studen men har ibland bråttom in och får då problem. Kommer han balanserat in så studsar han enligt mig mycket bra, det är bra stuns i sprången och mycket ryggverksamhet. Tux studsar ligger på 55-65 cm.

Här ser man att han i studsen tvingas välva upp ryggen till väldigt runda språng. Jag skall försöka jobba vidare med olika typer av gymnastikhoppning med bägge hundarna och se vart det leder. Målet är givetvis att framför allt Tux skall bli en bättre och mer komplett hopphund, att han skall bli snabbare i frambenen, orka svänga bättre i sprången och växla lätt mellan de flacka sprången på raksträckorna och gå in mer korta snärta språng i svängsektionerna.

Snack…
Det har varit en hel del diskussioner på sistone. Det har varit om Hundkoll på SVT och det har varit om stallet.se. När det gäller Hundkoll så är det förstås ytterligt tråkigt att enbart denna typ av metoder får utrymme i TV. Jag har verkligen försökt att jobba med aversiva metoder på Ozzy och nu när jag har haft honom i snart 6 år så känner jag att det har gått förbaskat dåligt. Råden om ledarskap, ryck i koppel, trycka ned hunden, gå först ut genom dörrar och gud vet allt kunde jag nog ha varit utan. Jag tror att om någon hade visat mig hur jag skulle ha lärt Ozzy att människor som ler och sträcker ut en hand är vänliga så hade vårt liv varit avsevärt mycket trevligare. Inget ryck i kopplet, ingen skrammelpåse eller hoppsasteg i världen tar bort sådant. När det gäller stallet.se så har det varit en hel del människor som har varit upprörda för att barn har utan att fråga snott bilder från hemsidor och lagt upp på stallet.se. Vidare har barnen låtsats att dessa djur på bilderna är deras. Jag kan inte för mitt liv fatta att folk ids kolla igenom tusentals bilder för att kolla om deras bilder finns där. Get a life! När jag var liten så klippte jag ut bilder på fina hästar, hundar och på Idoler (Nikki Sixx ) och sedan hade jag de på väggen, i böcker och allt vad det nu var. Jag ser detta enbart som modern version. Har man lagt upp en bild på en hemsida så bör man veta att risken för kopiering är överhängande och kan man inte acceptera det så behåll då bilderna i er dator. Det är vilket fall min synpunkt på det hela.