Succé
Idag har jag köpt en bok så jag skall agilityklok. Jag har genom Emelie köpt Susan Garretts Shaping Success så nu jäklar eller nått…  ‘Lånade’ en bild istället för att fota boken, om det kommer någon konstig text istället för ett bokomslag är det för att det inte riktigt är kutym att göra så…sno bilder är lite små fult.

Om man oljar hunden längs med sidorna så kanske man kan få ännu snabbare tid än 2,3 sekunder i slalomet?

Vänstervriden
Tux är vänstervriden. Han vill helst inte komma och sitta på min högra sida och tyckte första gångerna när vi gjorde circle work att man bör absolut byta sida bakom ryggen på matte. Igår gick det mycket bättre så tror jag vi vinner alla klasserna i Gundsölille i helgen *NOT*. Tux har lika svårt att komma upp min högra sida om jag står halvt med ryggen mot honom, typ som vid en start. Jag vet inte om det är för att vi torrtränar eller om han faktiskt tycker att detta är svårt. Jag har inte upplevt att det är så när det står agilityhinder  som är drag hjäl. Sedan gjorde vi den där övningen med bakombyten. Det gick väldigt bra med bägge hundarna. Eller ja, det gick bra för att aldrig ha gjort något sådant innan. Jag kunde skicka dom framåt på fram och så bytte de riktning fint.

Nollor eller pinnar, SM
Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka i den här frågan. Spontant så har jag gillat tanken på X antal nollor och så är du klar för SM. Dock litar jag inte på våra svenska domare eller utlänska heller för den delen, sorry. Idealtiden blir ju förbaskat viktig i nollsystem och det tycker jag kan vara bra om det blir rätt skött. Som det är idag är det dock otroligt godtyckligt. Vissa domare hinner ned till Kina och vända när de mäter banan medans nästa går en rak linje mellan start och mål. En annan sak som jag inte heller gillar med nollsystem är folk ‘safe’-kör lopp. Jag har aldrig lyckats med det konststycket men jag har förstått att det finns folk som har den möjligheten.

Jag är dock väldigt FÖR att vi skall införa ett system där vi har en definitiv kvalgräns. Kan man inte bara använda samma system som vi har idag fast man bara sätter en poängsumma med utgångspunkt från förgående års SM-kval. När man sedan har uppnått poängsumman så vet man att man är kvalad. För det är ju just för dom som ligger runt sträcket det är jobbigast, att ena helgen vara kvalad och så nästa helg är man nedknuffad. Har inte tänkt igenom det där så noga men något liknande tror jag att vi hade när jag tävlade fälttävlan. Det vill säga att man skulle samla ett visst antal poäng och när man väl var över det sträcket så var man med.

En tråkig sak med debatten kring kvalsystemet tycker jag är att några tycks tro att snabb hund är lika med ojämn hund. Okej, kanske resultaten kanske blir ojämnare om man vinner ena dagen men får en rivning nästa dag och hamnar på låt säga 15:nde plats nästa. Jag tror att många halvsnabba-halvlångsamma hundar inte heller är så jämna. Däremot så kanske man väljer att köra färdigt medan kanske någon med en mycket snabb hund väljer att träna kontaktfält eller så om man redan har fått en femma. Eller finns det så jäkla många halvsnabba hundar där ute som nollar lopp efter lopp och som inte kommer med till SM? Kan någon i sådant fall komma med lite exempel på vilka hundar det är?

Har inte röstat ännu på SBKs sida eftersom jag inte riktigt vet vad jag skall rösta på. En annan som jag oxå har reflekterat över är att gräset är alltid grönare på andra sidan.  Finnarna är förstås duktiga på agility och de gör säkert många saker rätt som vi inte gör. Men denna ‘trans’ om över hur mycket bättre de är börjar jag bli lite skeptisk till. Jag menar vi åker över till några får tävlingar, vi ser i princip ingen bredd utan vi ser mest av toppen. De gör som sagt säkert mycket rätt men jag tror nog att vi i Sverige gör en hel del rätt även vi. Jag känner igen denna hype från när de första från Skåne åkte över till Danmark, då var allt så mycket bättre där och de var såååå långt före oss. Visst skall vi ta inspiration men inte stirra oss blinda. Eller nått…svammel svammel