Eftersom jag känner mig som ovanstående filurer så blir bloggen därefter.

Jag vet verkligen inte i vilken ände jag skall börja när det gäller Greg-kursen. Om vi säger så här, jag har aldrig känt mig så in i helvetes kass som jag gör nu. Greg var inte elak om nu någon börjar befara det utan bara ärlig. Igår kunde jag nog ha bestämt mig att jag skulle kunna sluta med agility pronto.

Allt gick åt direkt när vi började. Tux som alltid är taggad var far beyond taggad, det kändes som han var helt låst på agilityhindren. Väldigt svårt att beskriva, jag hade liksom kontakt med honom och så men fokuseringen från hans sida var helt bisarr. Stressen inom mig kilade upp till enorma nivåer då jag tycker att det är svårt att springa med honom som han är normalt och nu hade jag ett agilitymonster i kopplet.  Jag stressade honom genom att själv halvt rusa igenom första banan i panik så han fick tre rivningar. Jag är väldigt glad att Greg inte frågade om han rev mycket normalt för jag hade ingen lust att komma med någon ursäkt á la Nä, han river inte mycket, det måste vara…….bla bla. Tror han såg direkt vem det är som är den felande länken…

Starterna var icke-existerande efter första loppet. Han kröp, kröp, kröp och jag stressade. Ännu mer stressad blev jag när en hjälpsam person skulle försöka hjälpa mig genom att tala om för mig att min hund kryper i starterna. NO SHIT, det menar du inte?? (Okej, detta stannade i mina tankar) Vidare fortsatte denna person lika snällt att tala om för mig att det var svårt för min hund att veta hur långt han får krypa och inte krypa. Här försökte jag förklara att jag kan inte i nuläget i denna situation få honom att sluta krypa om jag inte talar om för honom att han kommer vara väldigt nära döden om han kryper, så stark är hans motivation framåt mot agilitybanan (och någon nära döden upplevelse är givetvis utesluten). Det funkar inte med nu ligger du still lilla gubben, helt stilla, om du tror det för då hade jag givetvis använt det!! Det är kanon att folk försöker hjälpa men det är ingen hjälp att få reda på något som en blind höna till och med kan se. Hjälp hade varit att tala om vad jag skall göra…. Nu löste detta sig ändå på lite olika sätt…

Vilket fall så körde vi en del av box-övningarna som finns på DVD med de olika positionerna. Givetvis gick det kanon när jag gjorde rätt men samtidigt så fattade jag hur jäkla inkonsekvent jag är i positioner och byten. Inte underligt att Tux gapar på mig. Här har jag så mycket jobb för jag ser inte alls positionerna spontant.

Ovanstående var ungefär dag ett då, inte en heldag.

Dag två började med kontaktfält. Det gick väl halv bra, ja ungefär där vi är idag. Alla hade alldeles för långsamma balanshinder. Alldeles för långsamma. Här känner jag mig nog mer pushad att jobba vidare.

Greg jobbar med 2+2 samt multible nose touch. Jag kommer inte införa det senare då jag tror att det är väldigt svårt att ha om man vill tävla tävlingsmässigt i Sverige. Han tyckte vilketfall som helst att 2+2 inte var ett tillräckligt tydligt kriterium för kontaktfälten.  Vidare hade han väldigt hög belöning på kontaktfälten (helst kampa). Balanshindren skall vara helt självständiga och när de är självständiga så skall de även ha samma hastighet som  om du springer med. Till sist så skall man ha verbalt släpp kommando. Han testade hundarnas kunskap här och det gick mer eller mindre åt helvete för de flesta. Vilket fall så har jag fått mig en tankeställare och känner att här har jag nog en plan… Fast den håller jag nog helst för mig själv… Han talade mycket mer utförligt än så här om kontaktfälten men jag orkar inte skriva ned här….maila eller messa på msn (m@orcafat.com)

Tiderna om man ville vara med eliten och leka:
Balans: 1,7 s
A: 1,2 s
Vipp: 0,9 s

Slalom: 2,3 s

I slalom vill han att de stora hundarna skall ha en tass-teknik (har vi något ord för det??) för att bli riktigt snabba. De snabbaste hundarna har det och det går aldrig att komma ned till de riktigt snabba tiderna om hundarna använder två tass-tekniken. Vidare testade han hundarna säkerhet i slalom. Vi flunkade två delar i det testet. Här är jag lite tveksam till att anamma detta då en tass-teknik innebär dubbelt (?) så hög belastning. Skall ta en diskussion med pappa (vet) och se om han har några åsikter i ämnet.  Små hundar skall för övrigt använda sig av två tassar.

Resterande del av dagen spenderades kring bakombyten. Han tyckte att bakombyten hade blivit lite undanskuffade i fördel för framförbyten. Detta var förstås inte helt positivt då man för att vara konsekvent inte skall göra framförbyten över allt. Dagen avslutades med en rundbana där hundarna klockades. Tror han körde det mest för att det skulle bli en trevlig och positiv avslutning på dagen för alla. Vet inte om det fanns någon speciell anledning till att han klockade dom. Skulle förstås ha frågat om det fanns någon tid som de skulle nå under på det oxå… Eller så var det lika bra att jag inte frågade….

Dagens halvdag var bara olika handlingsövningar. Serpentin handling och det fungerade faktistk riktigt bra för mig. Har inte jobbat så med Tux innan men han svarade kanon på den typen av handling och gick som på en liten röd tråd när jag hade alla bitar på plats. Om jag inte minns fel så finns övningarna på DVDn i slutet. Det är olika övningar på staketsituationer. Vidare hann han även avhandla olika situationer på en bana där du har olika valmöjligheter. Då hade han jobbat fram ett system för att välja rätt väg. Med valmöjligheter så menar typ svänga höger eller vänster om ett hinder, ta inom eller utom ett hinder osv. Det han tittade på här var, den snabbaste vägen, landningvinkeln (vart är hunden på väg när den landar) och vilket håll ger en bättre linje till de nästa hindren. När man kan svara på dessa så vet man även vilken väg man skall ta…

Jag skulle verkligen kunna skriva massor av spaltkilometer om denna kursen och jag lär nog återkomma många gånger till det som sades i senare bloggar.

Greg har fört agilityträning till en annan dimension än vad någon annan tränare som jag har tränat för har gjort tidigare. Otroligt genomtänkt och konsekvent. Detta i sig gör att jag känner mig helt knäckt för hur fasiken skall jag kunna klara att träna på det sättet? Jag vill gärna vara så enormt mycket mer konsekvent än vad jag är och ha ett mycket tydligare system i min handling men känner mig grymt osäker på om jag klarar av att upprätthålla det på egen hand.

Det har varit så otroligt jobbigt att upptäcka alla saker som jag har tränat fel och likadant med alla saker som jag gör fel. Det skulle ju bli så himla bra med Tux…..Vidare har det varit jobbigt och intressant att lyssna på folks snack. Jag kan beundra folks självsäkerhet när de deklarerar hur snabba hundar de har, jag tvivlar hela tiden på min hunds snabbhet.  Vart får alla självförtroende ifrån?

Ytterligare en sak som jag tycker är jobbigt är att folk är så otroligt pigga på att kritisera andras val. Jag gör säkerligen samma sak själv och skall hädan efter verkligen försöka bita mig i tungan för det är så grymt simpelt. Man måste så länge inte ett djur eller människa beviserligen lider kunna respektera att det finns folk som gör andra väl än man själv utan att för den skull smutskasta dessa personer. Det är inte skoj att komma in i ett rum där folk klart och tydligt deklarerar att man är jordens avskum. Okej, detta var en spinn-off och har inget med Greg att göra. Jag får gå en kurs där jag kan boosta mitt eget självförtroende istället så jag kan låta sådant rinna av..

Okej, så nu behöver jag bara börja om från början och göra allting korrekt och vara konsekvent. Vi ses på tävlingsbanorna om sisådär ett år eller kanske två…