Idag har det hänt lite saker..och mitt hjärta slog en liten dubbelvolt tror jag.

Först var det bara en vanlig tråkig arbetsdag. Jag har installerat en mass tråkiga program och fixat med nya datat. Sen strulade allt ihop sig *suprise* och så fick jag typ göra hälften av sakerna en gång till. Ja, ja inget dramatiskt med det.

Efter lunch så ringde jag och bokade Jörgen Jönsson för lydnadskurs på klubben. Han vann lydnads-SM 2005 med sin BC (Kelliegårdens Avancerade Ammie). Han bor i Kristianstad så det är inte jättelångt så förhoppningsvis så kanske vi kan få honom flera gånger till klubben. Det skall vilket fall bli väldigt kul och en riktig kick-off för säsongen.

Sen hade jag som det lilla ljushuvud som jag om stundom är funderat ut att man troligen kunde träna lydnad på SBK Malmö. Vår klubbs appellplan ligger under ett snöistäcke som det inte går att träna på alls. Det stämde man kunde träna på SBK Malmö och det var sååå roligt. Vi började träna elitmomenten, okej bara på väldigt lätt nivå än men ändå. Så kul och det gick BRA. Tux var duktig. Sittandet i grupp kommer bli svårast, sitter gör han väl men huvudet går lätt hit och dit. Vad tränade vi på då? Jo, fria följet så var det i huvudsak finslip på position, svängar i alla gångarter och backandet som lätt blir snett. Han tappar rumpan utåt lite backandet så det skall vi åtgärda. Dumrutan körde jag lite på, fast bara en liten fyrkant. Sättandet under gång hade sjunkit in bra sen i höstas då jag började på det lite. Metallapporten var skoj och inga problem. Inkallningarna jobbar jag på att få till det där ställandet som vi inte riktigt har just nu. Rutan delade jag upp i två. Först fick han stå kvar ungefär där jag vill ha vid konen och så backade jag till en position längre bort och skickade. Det gick bra men det var ingen nyhet för honom att kila in i rutan från det hållet. Sedan tränade jag även positionen i rutan, så han verkligen stannar mitt i.

Vi körde även kryp och vad mycket bättre det hade blivit, det är intensivt men han drar inte alls iväg så som han gjorde innan. Jag tror att vi är på väg åt rätt håll. Framförgåendet lämnar väl kanske en del att önska men jag tänker inte satsa på mer än att vi får poäng i detta moment. Han kastar sig fram när kommandot kommer och det är ju inte så snyggt. Halterna är snea men det skall jag nog fila lite på och se om vi inte kan snygga till.

Ozzy tyckte oxå att det var riktigt roligt att träna, ingen agility som störde koncentrationen. Jag fortsatte en stund med något som jag gjorde typ två gånger i höstas. Att shejpa in rutan, det skall bli spännande att se vad det blir av detta lilla projekt som jag har. Det gick riktigt bra idag, han var på och duttade lite på konerna men förstod nog att det inte riktigt var det jag ville ha. Ozzy är en liten försökskanin när det gäller shejpa olika saker och han gillar det, så söt när han jobbar. Nyttigt för mig oxå att få upp timingen och hitta brister i mitt tänk.

Innan jag åkte ut med hundarna till klubben så ringde min chef. Han frågade om jag kunde åka till Indien. Trodde inte att det skulle behövas men nu verkar det som det. Så troligen åker jag iväg den 30 januari och blir borta 10 dagar. Det var här mitt hjärta slog en liten dubbelvolt. Spännande och jobbigt. Jag gillar inte att lämna iväg hundarna men självklart vill jag åka till Indien även om det är jobb, MKT jobb. Ozzy och Tux kommer troligen vara hos mina föräldrar, dessutom kommer nog Ozzy kastreras då. Då blir han åtminstone lätt att passa några dagar. Tux han kommer hjälpa mamma i stallet. Hjälpa innebär att Tux jagar alla strån som rör sig och då har man en del att göra i ett stall. Mamma tycker att det är väldigt käckt att få all halm nedriven från grepen och milt sagt galen Kelpie som jagar kvasten…Undrar vad jag skall muta henne med? Shit, lilla jag i Indien…

Sedan fick jag ett annat erbjudande idag som jag nappade på. Lite lydnadsträning med lite nytt folk, det kan nog vara nyttigt och trevligt.

Sen måste jag visa mitt verkliga jag oxå. Gnällkärring , i nästa vecka skall det komma hantverkare och fixa vårt golv. Det var ett klantars**e som spille ut olja över mycket stor bit av vår parkett i två rum. Nu skall deras försäkringbolag åtgärda detta. Allting från de här två rummen skall flyttas ut och så skall det slipas och lackas. Det innebär att vi inte kan vara i lägenheten på två-tre nätter, samt att vi måste flytta allt, packa ihop mm. Det är rejält med jobb. Nu vill Länsförsäkringar kvartera in oss på vandrarhem. Jag vill inte bo på vandrarhem, rättare sagt jag vägrar att bo på vandrarhem. Det är tillräckligt jobbigt att plocka bort allt i lägenheten och bo någon annanstans. Jag känner att jag har INGEN lust att dela dusch, toa, kök och TV med en massa andra. Drygsnåla Länsförsäkringar kan bara glömma det. Jag hatar Länsförsäkringar, de må vara billiga men de är överdjävliga att ha att göra med. Det värsta är att det kostar dom mer att hålla på och tjafsa med mig än bara ändra sig. Skillnaden mellan Scandic och detta vandrarhem (med frukost, lakan och rum med toa) är bara ett par hundralappar.

Susanne, smileysarna skall inte ha någon näsa… 🙂

Indienångest….